Regeringen har aviserat en reformagenda för biståndet som ska presenteras under början av hösten 2023. En politisk prioritering som förväntas få genomslag i reformagendan är viljan att förstärka sambanden mellan bistånd och handel för att främja utveckling.
Biståndet kan bara utgöra en del, ofta dessutom en begränsad sådan, för att möjliggöra ekonomisk utveckling och ge förutsättningar för människor att lyfta sig ur fattigdom. Privata investeringar och handel är helt nödvändigt för att det ska vara möjligt och långsiktigt hållbart.
I arbetet med fred, säkerhet och utveckling är ekonomiska intressen en viktig faktor. Folke Bernadotteakademins uppdrag är att förebygga, hantera och lösa konflikter och bidra till en hållbar fred. Vi arbetar i några av världens mest komplexa konflikter tillsammans med både lokala, nationella och internationella partners. Så hur ser sambandet ut mellan bistånd och handel å ena sidan och arbetet med fred och säkerhet å andra sidan? Svaret är att det är djupt sammanflätat på flera sätt. I den här texten reflekterar jag över några av sambanden.
En del i det som gör konfliktmiljöer så komplexa är att de drivs av en rad olika faktorer, varav en viktig komponent är ekonomiska intressen. Det kan utgöra en djupt rotad grundorsak till spänningar eller vara en del av en global värdekedja av illegal verksamhet som försvårar en varaktig fredlig lösning.
Ett exempel är kontrollen över naturresurser. Länder rika på olja, gas, mineraler och ädelmetaller har ofta hamnat i konflikter på grund av dessa tillgångar. Inte sällan finns det starka inslag av internationella aktörer som medverkar till en negativ utveckling. Kontrollen över dessa resurser ger både ekonomisk vinst och dessutom strategiskt inflytande i olika form. Följden kan leda till spänningar och eskalera till fullskaliga väpnade konflikter.
Konflikter om mark och territorium är en annan aspekt där ekonomiska intressen spelar en viktig roll. Olika områden kan ha ekonomiskt värdefull mark för jordbruk, skogsexploatering eller strategiska handelsvägar. Konflikter kring dessa områden uppstår när olika parter strävar efter att säkra tillgång till dessa ekonomiska möjligheter.
En tredje drivkraft bakom konflikter är den illegala ekonomin. Illegal handel med vapen, droger och människor genererar enorma vinster och väpnade grupper och milisorganisationer drar nytta av dessa illegala aktiviteter för att finansiera sina operationer. Även illegal brytning av mineraler såsom guld och kobolt används för att finansiera väpnad konflikt.
På så sätt hänger dessa tre exempel samman. Detta förstärker konfliktdynamiker och gör att även till synes lokala konflikter blir en del av en internationell konfliktvärdekedja.
Värt att notera är också att makt och kontroll över offentlig finansiering och reguljära statsinkomster spelar in. Grupper och individer kan sträva efter att överta kontrollen över statsbudgeten, skatteintäkter eller andra finansiella instrument för att driva sina egna agendor. Denna kamp om ekonomiska resurser kan destabilisera länder och bidrar till grogrund för konflikter.
Handel kan spela en avgörande roll i att främja fredlig utveckling på flera sätt. Genom att skapa ömsesidiga fördelar, ge fler människor del av en inkluderande ekonomisk utveckling och minska fattigdom kan handel bidra till att minska spänningar och främja stabilitet både inom och mellan länder. Fungerande handelsrelationer är en del av en fungerande regelbaserad världsordning. Hur investeringar görs spelar roll. Ett konfliktperspektiv i handelsrelationerna är viktigt.
Handel som främjar ett hållbart nyttjande av naturresurser är självklart en viktig del, liksom att ekonomisk utveckling och jobbskapande kan möjliggöra ett skatteuttag i låginkomstländer som kan bidra till att grundläggande tjänster i samhället fungerar. Den större frågan om skuldsättning är på samma sätt viktig då länder hindras från att investera i exempelvis utbildning och sociala skyddsnät när en alltför stor andel av BNI går till ränteinbetalningar till finansiella institutioner och bilaterala långivare. Hur handel och investeringar bedrivs påverkar därmed förmågan att skapa ett samhälle där konflikter inte lika lätt kan leda till väpnade sammandrabbningar.
Att främja regional handel är också viktigt då länder och regioner som är i konflikt istället kan utvecklas genom lagliga och ömsesidiga handelsrelationer. Handel är ofta en drivkraft för ytterligare integration och öppenhet mellan parter vilket ofta är en beståndsdel i en varaktig fred. Ökad kontakt mellan människor kan leda till ökad tolerans och respekt, vilket i sin tur minskar risken för konflikter och främjar fred.
En hållbar och inkluderande ekonomisk utveckling och fungerade handelsrelationer mellan länder och regioner kräver också investeringar i institutionell kapacitet, fungerande rättskedja, utbildning, infrastruktur mm. Det är ingenting som uppstår i ett vakuum. Precis som fredsbyggande kräver det långsiktighet, uthållighet och tilltro till partners. I konfliktländer kräver det likaså ett visst risktagande.
Ovan är några reflektioner kring hur handel och ekonomisk utveckling kan påverka förutsättningarna för fred och säkerhet. Men omvänt finns ett lika starkt samband. För utan fred ingen ekonomisk utveckling alls. I sårbara och konfliktdrabbade länder uteblir ofta investeringarna. Arbetslösheten är hög och möjligheten att bygga fungerande institutioner som kan bidra till att forma en fungerande marknad är låg. I stället driver krig och konflikt på illegal handel, korruption, förstörelse och irreguljär migration. Att arbeta fredsfrämjande med såväl konfliktförebyggande som fredsbyggandeinsatser är därmed också att lägga grunden för en ekonomisk utveckling och sedermera ökad handel och investeringar.
För att lösa konflikter och främja fred, säkerhet och utveckling krävs det en förståelse av de ekonomiska intressena och sambanden och en vilja att adressera dessa frågor på ett konstruktivt sätt. I vårt arbete med dialog och fredsmedling eller med stöd till fredsprocesser är det viktigt att vi verkar för att de drivkrafter som finns i konflikten också adresseras i samtal och processer som ska leda till en fred.
Insatser och verktyg för fred och säkerhet, likt de som FBA har expertis inom, handlar sällan om de ekonomiska aspekterna av konflikt. I stället är vi som fredsaktör beroende av att andra aktörer som verkar i samma sammanhang kan påverka och bidra i de delarna. Världsbanken är en stor sådan aktör som sen några år tillbaka arbetar aktivt med en särskild strategi för vad de kallar fragila stater. Även FN har möjlighet till påverkan och EU som både är en stor biståndsaktör och handelspartner kan spela en stor roll genom att koppla samman sina ekonomiska verktyg med insatser för fred och säkerhet. I FBAs arbete med att stärka EU som global aktör inom fred och säkerhet kan vi ge stöd i ett sådant arbete om det är önskvärt hos EUs institutioner.
Sammanfattningsvis står det klart att det finns starka ekonomiska drivkrafter bakom konflikter runt om i världen. Internationellt samarbete inom handel och ekonomisk utveckling kan bidra till att trycka tillbaka den konfliktdrivande ekonomin och skapa utrymme till en ekonomi som främjar fred, säkerhet och utveckling.
Som aktör inom fred och säkerhet ser vi från FBA gärna att det i den svenska regeringens satsningar på sambandet mellan bistånd och handel också ryms satsningar som kopplar ihop handel med långsiktigt fredsbyggande. Väpnad konflikt är det största hindret mot utveckling i många delar av världen. Att använda handel och andra ekonomiska instrument för att främja fred vore mycket värt för att människor som i dag lever i fattigdom och förtryck imorgon ska kunna leva i fred och frihet.
av Per Olsson Fridh
Våldet eskalerar i norra Moçambique. Under årets två första månader skördades nästan lika många dödsoffer som under hela fjolåret. Halshuggningar, brända byar, långa följen av flyende människor och svarta IS-flaggor som vajar i övertagna områden. Efter sju år av våldsamma attacker fortsätter ett komplext konfliktsystem att veckla ut sig, med konsekvenser för hela regionen. Vi […]
Den svenska flaggan är nu hissad som nummer 32 utanför Natos högkvarter i Bryssel. Sverige är efter 30 år inom Natos partnerskap för fred nu fullvärdig medlem i Nato. Inte bara en militärallians Nato är en mellanstatlig organisation, en säkerhetspolitisk allians med militär kapacitet. Av de 32 medlemmarna finns våra sen tidigare mest likasinnade länder […]
2023 har passerat som ett av de våldsammaste och konfliktdrabbade åren på mycket länge. Inte bara den fruktansvärda utvecklingen I Israel och Palestina och det fortsatta ryska invasionskriget i Ukraina, utan det har också varit en förödande utveckling i Sudan, i Sahelområdet, Östra DRK. Väpnad konflikt har fortsatt på Afrikas horn, i Mocambique, i Syrien […]
Under förra året dog det dubbelt så många i väpnade konflikter än året dessförinnan. När Uppsala Universitet snart ska sammanställa årets dödsiffror kommer de att behöva inkludera det exceptionellt stora antalet offer i Israel och Palestina, utöver de många andra pågående väpnade konflikterna runt om i världen. Återigen blir det tydligt att det främst är […]