Liberia – 20 år efter fredsavtalet 

Den 18 augusti 2023 är det 20 år sedan det fredsavtal undertecknades som satte punkt för de blodiga inbördeskrigen i Liberia 1989-2003.

Ritualmord, häxprocesser och hemliga sällskap. Det var mycket jag förskräcktes av när jag läste in mig på Liberia inför mitt första jobb i landet 2016. Jag läste förstås också om omfattande korruption, rättslöshet, diskriminering och fattigdom – men så ser ju dessvärre stora delar av världen ut, så det var inte lika häpnadsväckande. Efter att ha arbetat som Peacebuilding Officer vid FN:s fredsbevarande mission UNMIL och nu som projektledare för FBA:s utvecklingssamarbete med Liberia, har jag förstås fått en bättre förståelse för landet. Jag förskräcks fortfarande ibland, men ser också de framsteg som gjorts och de möjligheter som finns. 

Den 18 augusti 2023 är det 20 år sedan det fredsavtal undertecknades som satte punkt för de blodiga inbördeskrigen i Liberia 1989-2003. Under krigen hade omkring 250 000 människor dödats och uppåt halva landets befolkning drivits på flykt. Charles Taylor och andra krigsherrar hade genom sina bestialiska dåd blivit internationellt ökända. Det var i hög grad kraften i den starka liberianska kvinnorörelsen som ledde till ett slut på dödandet. Bedriften belönades senare med Nobels fredspris 2011.  

Liberias framgångar ska firas, så länge firandet inte tillåts dölja de utmaningar som kvarstår och minska kraften i det fortsatta nödvändiga förändringsarbetet.

Fredsavtalets 20-årsjubileum är något att uppmärksamma och fira. Freden har hållit och Liberia är idag ett lysande föredöme i ett Västafrika som på senare år drabbats av militärkupper i Mali, Guinea, Burkina Faso och Niger. Liberias framgångar ska firas, så länge firandet inte tillåts dölja de utmaningar som kvarstår och minska kraften i det fortsatta nödvändiga förändringsarbetet. Den dystra sanningen är att trots att de väpnade striderna upphörde 2003, återstår fortfarande många av de ursprungliga problem som ledde till inbördeskrigen. Därtill kommer de konflikter, sår och bekymmer som krigen orsakade. Till exempel traumatiserade människor (inklusive före detta barnsoldater), de ytterligare landkonflikter som flykt och återvändande skapade, den i hög grad uteblivna försoningsprocessen och den fortsatta fattigdomen och rättslösheten.  

Valet 2023

Allas blickar riktas nu mot den pågående valkampanjen och valet den 10 oktober. Den nuvarande presidenten, och fotbollslegendaren, George Weah kandiderar för en andra sexårig mandatperiod. Valet är viktigt både för freden och för möjligheterna till utveckling, men det finns många oroande tecken. Den nyligen inledda kampanjen är konfrontativ och våldsamheter har redan förekommit. Flera kandidater har kopplingar till grupper med våldskapital. Dessutom har stora delar av befolkningen lågt förtroende för valkommissionen. Risken för våldsamma konflikter är ytterst reell även om få tror att det ska eskalera till ett nytt inbördeskrig.  

Liberias kvinnor är fortsatt diskriminerade. I landet som en gång var ett föredöme genom att ha Afrikas första kvinnliga president – Ellen Johnson Sirleaf – är idag endast 11 procent av parlamentarikerna kvinnor. Och siffran kan mycket väl sjunka efter höstens val. På motsvarande sätt är exkluderingen av unga vuxna, från politik såväl som från arbetsmarknaden, bekymmersam. 

Dock – om valet genomförs fredligt och demokratiskt och uppfattas som legitimt, är det ett viktigt steg framåt. Kanske av avgörande betydelse för Liberias framtid.  

FBA fortsätter att, tillsammans med Sida och övriga Sverigelaget och en rad liberianska partners, arbeta för fred, rättvisa, jämställdhet, demokratiska val och utveckling. Liberias kvinnor, unga och en mängd andra aktörer, inom och utanför statsapparaten, har visat att det finns vilja, kompetens och engagemang. Förskräckelsen från den tid då jag började arbeta med Liberia består i viss mån, men nu balanserad med ökad medvetenhet om möjligheterna till förändring och hur omvärlden genom fortsatt engagemang kan bidra.