Den etniska splittringen under 2022 års val i Bosnien och Hercegovina är både gammal och högaktuell.
”Så länge ingen skjuter är allt bra”. Detta är en återkommande fras i Bosnien och Hercegovina och sammanfattar den uppgivenhet som många av landets medborgare känner.
Det är den första söndagen i oktober. Solen skiner och det är en varm höstdag i Sarajevo, Bosnien och Hercegovinas huvudstad. Stämningen i staden är lugn och invånarna sitter och fikar på de många uteserveringarna på huvudgatan Ferhadija. Idag ska landets medborgare lägga sin röst på de kandidater och partier som de vill se leda landet de nästkommande fyra åren.
När jag landar i Sarajevo några dagar tidigare kan det annalkande valet anas överallt. Stora plakat och affischer är uppsatta hela vägen från flygplatsen till stadskärnan. Affischerna har inga politiska budskap, utan består framför allt av stora porträtt på den kandidat och parti som de representerar.
Kanske är det så att de flesta budskap redan har basunerats ut långt tidigare, för alla verkar redan veta vad de största partierna står för. Enligt många av de människor jag pratar med har samma politiska budskap återanvänts ända sedan kriget på 1990-talet, i synnerhet av landets etno-nationalistiska partier. Oförändrade i sin form fortsätter partiernas budskap att mana på medborgarna att rösta på sin egen etniska grupp.
Jag frågar taxichauffören som kör mig till hotellet vad han tycker om valet och jag känner igen hans svar sedan tidigare: ”Så länge ingen skjuter är allt bra”. Detta är en återkommande fras i Bosnien och Hercegovina och sammanfattar den uppgivenhet som många av landets medborgare känner.
Bosnien och Hercegovina är idag ett splittrat land.
De tre dominerande etniska grupperna (bosniaker, bosnienserber och bosnienkroater) lever kvar med arvet från konflikterna, som tar sig uttryck både i de politiska och institutionella strukturerna och i bristen på försoning mellan dessa grupper.
Daytonavtalet (DPA), som är det fredsavtal som avslutade kriget, satte visserligen stopp för kriget men den konstitution som etablerades i samband med avtalet skapade en komplicerad administrativ struktur som delar makten enligt etniska linjer. Landet består av en stat, Bosnien och Hercegovina, med begränsad beslutsmakt, som i sin tur består av två entiteter; Federationen Bosnien och Hercegovina (där det framförallt bor bosniaker och bosnienkroater) och Republika Srpska (där en majoritet är bosnienserber), samt en oberoende del som kallas distrikt Brcko.
Det bosniska statsskicket har kallats det mest komplicerade i världen. Landets politiska och administrativa strukturer är uppdelade efter etniska skiljelinjer, och de fragmenterade institutionerna som byggdes efter krigsavslutet etablerade ett beslutsfattande system på statlig nivå som präglas av dödläge: etno-nationalistiskt drivna politiker tenderar att blockera frågor som inte gynnar deras egna maktpositioner och intressen.
Landet har även ett internationellt ombud som kallas ‘den höge representanten’, som har den högsta politiska makten i Bosnien och Hercegovina och utses av EU. Den höge representanten har flera långtgående befogenheter och kan bland annat dra tillbaka lagar samt avsätta tjänstemän och politiker.
Detta komplexa system försvårar genomförande av reformer och cementerar djupa splittringar som finns kvar från kriget. Detta förstärks av landets segregerade utbildningsväsende med skilda läroplaner för de olika etniska grupperna och med nationalistiskt influerad historiebeskrivning, vilket skapar vitt skilda historiska narrativ.
Bristen på försoningsprocesser – tillsammans med de skilda narrativen som fortsätter att föda misstro mellan grupperna – används inte sällan av etnonationalistiska politiker för att spä på motsättningar och få medborgarna att fortsätta lägga sin röst på det parti som representerar just deras etniska grupp.
Situationen i landet försämrades avsevärt under 2021 då en ny politisk kris blossade upp. Republika Srpskas parlament fattade ett beslut om att dra sig ur Bosnien och Hercegovinas militär, skattesystem och rättsväsende, och att använda resurser till att bilda egna motsvarigheter.
Då detta är oförenligt med fredsavtalet och uppfattades som ett försök till separation från staten, av både många internationella aktörer samt stor del av bosniska medborgare, höjdes risken för en ny väpnad konflikt avsevärt. Även bosniakernas och bosnienkroaternas etno-nationalistiska partier SDA och HDZ BiH har under året gjort tydliga nationalistiska uttalanden. Bosnienkroatiska HDZ BiH har även gjort starka påtryckningar och begärt vallagsreformer som skulle gynna deras politiska linje ytterligare.
Situationen var på väg att eskalera när världsläget förändrades i och med Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022. PÅ grund av kriget i Ukraina meddelade Republika Srpskas president Milorad Dodik att han ämnar fördröja processen med utträdet med sex månader men att hans plan kommer att bli verklighet.
Under valet i början av oktober valdes tre presidenter till landets roterande presidentråd, som består av en bosniak, en bosnienserb och en bosnienkroat. Medborgarna hade även möjlighet att rösta på ett gemensamt parlament på statlig nivå och därtill ge sin röst på vilka som ska styra landets två självstyrande entiteter, Federationen Bosnien och Hercegovina och Republika Srpska.
Årets val är den nionde sedan krigets slut och valdeltagandet låg på cirka 50 procent. Valresultaten var överlag väntade, men medförde vissa förändringar:
Den största överraskningen var att Socialdemokraternas (SDP) Denis Bećirović vann presidentrådets bosniakiska plats i kampen mot Bakir Izetbegovic (SDA). Željka Cvijanović från RS (och den etno-nationalistiska partiet SNSD) valdes också in, som första kvinna någonsin att sitta i presidentrådet. Željko Komsić (från partiet DF) blev återinvald. Varken bosnienkroatiska HDZ BiH eller bosniakiska SDA lyckades således ta sig in i presidentrådet denna gång. Detta ses av många som ett stort nederlag, i synnerhet för SDA och partiets ledare Bakir Izetbegović.
Som väntat har dock de tre etniskt baserade partierna (SDA, HDZ BiH och SNSD) fortsatt fått förtroendet att styra både i entitetsparlamenten och på statsnivå och verkar vara de största vinnarna efter att en majoritet av rösterna har blivit räknade. I Republika Srpska har Milorad Dodik, som kandiderat till president för republiken, nu utropat sig till vinnare i presidentvalet. Oppositionskandidaten Jelena Trivić och hennes parti PDP hävdar dock at valprocessen är riggad och att hon har vunnit.
Något oväntat under valdagen var Den Höge representanten beslut att använda sina Bonn Powers i den omdiskuterade vallagsreformen. Hans beslut om att genomdriva revideringar av vallagen och konstitutionen kom en timme efter att vallokalerna hade stängt och beslutet sägs syfta till att förhindra de tidigare blockeringar av regeringsbildning och beslutsfattande i såväl Federationen som på statlig nivå.
Det har bara gått några dagar efter valet och det är fortfarande för tidigt att börja spekulera kring resultaten och vad de kan innebära för landet och regeringsbildandet. De slutgiltiga officiella resultaten kommer att fastställas senast 30 dagar efter valet.
På statsnivå kan en ny regering bildas senast i början av december men för entiteterna kan processen bli längre än så. Om Milorad Dodiks vinst i Republika Srpska bestrids av den lokala oppositionen kan regeringsbildandet där dröja, och i Federationen Bosnien och Hercegovina har regeringsbildandet traditionellt varit mycket komplicerat. Huruvida de nya reformerna av vallagen kommer att förmå HDZ BiH att avstå från ytterligare krav på revidering av vallagen och förhindra de tidigare blockeringarna av regeringen återstår att se.
Några dagar efter valet är vädret i Sarajevo kallare. Uteserveringarna är fulla och jag sätter mig på ett inrökt café. Medan jag dricker mitt kaffe lyssnar jag på konversationen från bordet bredvid. Det är två relativt unga personer som pratar om valet.
Jag hör en av dem säga: “Jag röstade inte, men så länge de inte skjuter så är allt bra”.
av Lejla Hastor
Lejla Hastor leder FBA:s arbete med Sveriges strategi för reformsamarbete med västra Balkan. Hon har mångårig erfarenhet av utvecklingssamarbete, mänskliga rättigheter och fredsfrämjande insatser på västra Balkan.
Today’s world is one of evolving conflicts and political unrest. In 2023, more conflicts were ongoing than at any time since the end of World War II. Global conflict dynamics have shifted due to new geopolitical tensions, technological advancements, hybrid threats and climate change. This has fundamentally reshaped the operational landscape for FBA and other […]
FBA:s forskningsteam har analyserat trender som kommer att påverka globala konflikter och arbetet för fred under de kommande fem åren.
Working in Ukraine as it fights to survive a full-scale invasion is a humbling experience for those of us in peace, security, and development. It challenges our methods and assumptions, and reinforces the need for adaptable, innovative solutions. Many of FBA’s tools focus on long-term reform processes, inclusive dialogue, policy advice, mentorship, and education. But […]
As part of an international team negotiating to end a violent conflict in a Muslim-majority country, a stark realization hit us – we were talking past each other, as if we inhabited two separate worlds. Concepts that resonated effortlessly in international circles – human rights, fundamental freedoms, democracy, secular societies – seemed to bounce off […]