Resa borde vara lustfyllt – idag och för 3400 år sedan

När jag slog upp söndagens tidning var det en nyhet som särskilt fångade mig. Det handlade om den så kallade Egtvedflickan, även kallad ”Norra Europas Tutanchamon”. Hon var en ung kvinna, vars extravaganta grav hittades i Danmark 1921. Forskare har kunnat avgöra att hon troligtvis levde runt år 1370 före Kristus och att hon var knappt 20 år när hon dog. Hon begravdes i en urgröpt ekstock, insvept i oxskinn och med eleganta kläder och smycken. Runt midjan hade hon ett skärp, krönt av ett stort silversmycke. Med sig i graven hade hon även kvarlevorna av ett litet barn. Både hon och barnet tros ha upplevt höga stressnivåer när de dog.

Nyheten i sig bestod i att forskare nu har kommit fram till att flickan var något av en dåtidens globetrotter. Hon tros ha tillryggalagt drygt 800 kilometer från födelseort till begravningsplats och genomfört flera långresor under sitt liv. Genom att studera kvinnans hår och naglar har forskarna dessutom lyckats platsbestämma hennes resor, bland annat baserat på vad hon ätit.

Detta är naturligtvis ett helt makalöst detektivarbete, men det som jag fastnade för var just kvinnas mobilitet. En kvinna, född i Schwarzwaldskogen, som i unga år ger sig av och reser frekvent till nuvarande Danmark, Sverige och England. Eventuellt reser hon med ett litet barn. Vem var hon? Var hon handelsresande? Var hon på flykt? Eller var hon bara nyfiken?

Att resa är att uppleva och att se nytt. Att resa är att utmanas och förhoppningsvis att känna sig hemma borta. Det är något som människor har gjort i alla tider, eller åtminstone velat göra. Lusten att ge sig ut på upptäcktsfärd vet inga gränser.

Att vara på flykt är att tvingas söka efter ro någon annanstans. Efter ett ställe där man ska kunna känna sig hemma borta. Men det är en framtvingad resa, där tyvärr gränserna är smärtsamt tydliga. Idag räknar man med att uppskattningsvis drygt 50 miljoner människor är på flykt. Inte sedan andra världskriget har så många människor varit på flykt. På flykt från hunger, krig och förtryck. Mammor, pappor, systrar och bröder på jakt efter en fristad, en trygghet, ett andrum.

De flesta konflikter idag är inbördeskonflikter eller så kallade internationaliserade inbördeskonflikter. Både antalet mellanstatliga konflikter och krig har blivit allt färre. Under de senaste 20 åren har exempelvis antalet fullskaliga krig halverats. Det pågår dock ett drygt 30-tal konflikter i världen idag, en siffra som varit relativt stabil under de senaste decenniet. Mer om detta går det att läsa på Uppsala Conflict Data Program, vid Uppsala universitet. Kollapsade stater med svaga institutioner och bristande förtroende mellan medborgare och stat är ofta en bidragande orsak till att många konflikter fortfarande pågår. Detta är situationen i många av de länder som FBA arbetar i.

Att resa borde vara lustfyllt, inte av nöd tvunget. Ingen vet vem Egtvedflickan egentligen var eller vart hon var på väg. Men låt oss hoppas att hon drevs ut i världen av nyfikenhet och inte av rädsla eller av flykt från något. Och låt oss hoppas att de miljoner medmänniskor som vi också läser om i tidningen varje dag, når sina andrum. Och att vi alla hjälps åt och gör vad vi kan för att hjälpa dem.