Oviss framtid för Kongo

De kommande veckorna borde ett fredligt demokratiskt maktskifte äga rum i Demokratiska republiken Kongo, DRK, i enlighet med konstitutionen. Men presidenten verkar planera en annan – och högst oviss – framtid för landet.

Den politiska kampanjen ”Bye bye Kabila” pågår för fullt men Joseph Kabila tycks inte ha några planer på att lämna ämbetet efter 15 år som president när hans mandat går ut den 19 december. Allt sedan det stod klart under våren att det inte skulle genomföras något presidentval i DRK under 2016 har oron för våldsamma sammandrabbningar mellan stat och befolkning funnits där. Just nu är oron extra stor inför julen, när studentrörelsen förväntas tilldela Kabila rött kort den 19 december efter att ha varnat honom med ett gult kort tidigare under hösten.

Utrymmet för media och opposition minskar i DRK och övervakningen av befolkningen har ökat. Oppositionsledare, journalister och människorättsaktivister hotas och arresteras. Demonstrationer i huvudstaden i september, som uppmanade regeringen att följa konstitutionen och hålla allmänna val, ledde till minst ett femtiotal döda. Regeringen anklagar omvärlden för att underblåsa upproren medan misstankar finns om att regeringen har ett intresse av att eskalera de väpnade konflikter som pågår i östra delen av landet. De viktiga regionala stormakterna Sydafrika och Angola har samtidigt stora ekonomiska intressen i DRK och stödjer fortsatt Kabilas maktinnehav.

FBA följer utvecklingen noga, då myndigheten har till uppgift att bidra till stärkt kapacitet hos kongolesiska aktörer att främja säkerhet och mänskliga rättigheter. I den svenska strategin för utvecklingssamarbete med DRK anges att FBA:s arbete i landet ska fokusera på att stärka respekten för mänskliga rättigheter inom säkerhetssektorn, öka förmågan att förebygga sexuellt och könsrelaterat våld, och stärka kvinnors möjlighet att delta i freds- och säkerhetsfrämjande processer.

FBA ska även bidra till att öka förmågan på lokal nivå att på ett hållbart sätt återanpassa före detta kombattanter. I det osäkra politiska läge som råder pågår nyrekrytering till väpnade grupper, samtidigt som tidigare stridande som har avväpnats och demobiliserats håller på att återvända till sina civila liv. Förberedelserna inför detta är bristfälliga, lokalsamhällena är inte beredda på att ta emot återvändande före detta soldater, och har inte heller fått tillräckligt med resurser för detta.

I oktober kom regeringen och delar av oppositionen i DRK överens om att låta en övergångsregering leda landet fram till att allmänna val genomförs senast i april 2018. En viktig del av oppositionen har dock ställt sig utanför dialog med regeringen och själva uppgörelsen. Övergångsperioden fram till nästa val innebär risk för både statskupp och en ökad splittring inom oppositionen. Händelseutvecklingen i DRK under de närmaste veckorna blir en viktig indikation på om övergångsperioden kommer att präglas av våldsamma konfrontationer mellan befolkning och säkerhetsstyrkor eller om människor avskräckts från att öppet mobilisera och försiktigt avvaktar utvecklingen.