På bordet i köket ligger en tysk arméhjälm. Dess utmärkande siluett känner de flesta igen. Bredvid hjälmen ligger ett par hopvikta hakkorsflaggor och ett par kartonger, fyllda med medaljer, pärmar och diverse souvenirer. I lägenheten på Östermalm i Stockholm bor Hanna som hörde av sig till FBA och Folke Bernadottesamlingarna (FBS) i höstas. Hennes morfar, Bertil Fröderberg var chaufför i insatsen med de Vita bussarna i Tyskland våren 1945 och han deltog även i senare Röda Korsinsatser i Tyskland 1945-1947. Bertil efterlämnade bland annat två almanackor från 1945 med nedskrivna betraktelser om händelserna från insatserna samt ett fotoalbum och en mängd informationsmaterial som nu kommer skannas och införlivas i FBS. Här intill kan du läsa om vad han skrev i sin almanacka för precis 71 år sedan.
Bland det material som vi fått låna finns en fyra sidor lång föreskrift om hur de före detta koncentrationslägerfångarna skulle desinficeras. Texten syftar enbart till att göra processen så grundlig och effektiv som möjligt och tar inte patienternas psykiska tillstånd i beaktande. Det indikerar att situationen för alla inblandade var mycket extrem och behovet av att snabbt och effektivt kunna genomföra insatsen var överordnat det mänskliga psykiska lidandet. Snabbheten var inte sällan avgörande eftersom bussarna vid flera tillfällen besköts av allierat flyg. Många patienter dog under dessa räder eftersom de ofta var för svaga för att springa ut ur bussarna när flyganfallen kom.
[metaslider id=1507]
Under Röda Korsets räddningsinsatser efter andra världskrigets slut blev Bertil tillfångatagen av ryska trupper och skickades med fångtransport på tåg österut. På det tredje flyktförsöket lyckades han ta sig tillbaka till Polen där han sedan fullgjorde sitt uppdrag åt Röda Korset genom att återlokalisera de bussar som av olika skäl fått överges under räddningsinsatsen.
Bertil Fröderberg fick med sig många svåra minnen från insatserna. Hur många av hans kollegor som också fick det är oklart, men mörkertalet är sannolikt mycket stort. Bertil var med när de evakuerade fångar i koncentrationslägret Bergen-Belsen. Hanna berättade att hennes mormor satt uppe många nätter och lyssnade på Bertils fruktansvärda berättelser. En natt slet han i förtvivlan ut alla bilder ur det fotoalbum han gjort om insatserna och satte aldrig tillbaka dem igen. Tre bilder fick dock sitta kvar. De föreställer norska barn som de evakuerar från Hohehorst den 22 juli 1945 (se bild nedan).
Hjälmen, flaggorna och de övriga föremålen kommer Hanna skänka till Armémuseum.
av FBA redaktör
Våldet eskalerar i norra Moçambique. Under årets två första månader skördades nästan lika många dödsoffer som under hela fjolåret. Halshuggningar, brända byar, långa följen av flyende människor och svarta IS-flaggor som vajar i övertagna områden. Efter sju år av våldsamma attacker fortsätter ett komplext konfliktsystem att veckla ut sig, med konsekvenser för hela regionen. Vi […]
Den svenska flaggan är nu hissad som nummer 32 utanför Natos högkvarter i Bryssel. Sverige är efter 30 år inom Natos partnerskap för fred nu fullvärdig medlem i Nato. Inte bara en militärallians Nato är en mellanstatlig organisation, en säkerhetspolitisk allians med militär kapacitet. Av de 32 medlemmarna finns våra sen tidigare mest likasinnade länder […]
2023 har passerat som ett av de våldsammaste och konfliktdrabbade åren på mycket länge. Inte bara den fruktansvärda utvecklingen I Israel och Palestina och det fortsatta ryska invasionskriget i Ukraina, utan det har också varit en förödande utveckling i Sudan, i Sahelområdet, Östra DRK. Väpnad konflikt har fortsatt på Afrikas horn, i Mocambique, i Syrien […]
Under förra året dog det dubbelt så många i väpnade konflikter än året dessförinnan. När Uppsala Universitet snart ska sammanställa årets dödsiffror kommer de att behöva inkludera det exceptionellt stora antalet offer i Israel och Palestina, utöver de många andra pågående väpnade konflikterna runt om i världen. Återigen blir det tydligt att det främst är […]