Att reducera drivkrafterna för rekrytering till radikal extremism centralt för vägen framåt
Min tid som FBA-sekunderad börjar närma sig sitt slut. Men det innebär givetvis inte slutet för FN:s stöd till fred och utveckling i Filippinerna. Under de fyra år jag arbetat här har vi byggt upp en stark infrastruktur för samordning av våra insatser, inte minst i Bangsamoro Autonomous Region in Muslim Mindanao (BARMM). Den regionala huvudstaden i Bangsamoro är Cotabato City och jag kom nyss tillbaka från en två veckor lång tjänsteresa dit.
Syftet med resan var huvudsakligen att introducera vår nye Resident Coordinator, FN:s högste företrädare i landet, till olika aktörer – ministrar, parlamentariker, civilsamhällesrepresentanter, internationella partners – och förstås FN:s egen organisation och verksamhet på plats.
14 av våra FN-enheter, däribland FN:s utvecklingsprogram UNDP, FN:s barnfond UNICEF och FN:s flyktingorgan UNHCR, har regionala kontor i Cotabato med en total personalstyrka på cirka 200 personer. De utgör både basen och spetsen i det stöd vi ger till myndigheterna. BARMM styrs av en övergångsregering ledd av Moro Islamic Liberation Front (MILF), vilken har som sin viktigaste uppgift att omsätta intentionerna i fredsavtalet med den nationella regeringen från 2014 i praktisk handling.
Utmaningarna är många och pandemin har spätt på dem ytterligare. Regionen är Filippinernas fattigaste, och även om det finns en väl fungerande fredsprocess på plats så finns det många andra säkerhetshot. Dels handlar det om närvaron av våldsamma extremistgrupper, dels om en kultur av klanbaserat våld där politik och familjerelationer spelar en central roll. Till det kan läggas en utbredd spridning av vapen. Att ge befolkningen en ökad trygghet genom att reducera drivkrafterna för rekrytering till radikal extremism är en central komponent i strategin för vägen framåt och FN ger ett betydande stöd.
Tidsaspekten är en annan kritisk faktor. Den regionala övergångsregeringen tillträdde 2019 och var tänkt att lämna över till en ny administration i samband med de nationella valen 2022. Tre år är emellertid en väldigt kort period för att åstadkomma och påvisa förändring och just nu pågar ett intensivt påverkansarbete för att skjuta fram överlämningen till 2025. Förslaget har ett utbrett stöd i Bangsamoro men är inte helt okontroversiellt på ett nationellt plan.
FN förhåller sig neutralt i sakfrågan men har utlovat utökat stöd, oavsett beslut. Det handlar inte primärt om pengar utan om olika former av teknisk assistans och kunskapsöverföring. I nuläget styrs BARMM av en regering som i huvudsak består av män med bakgrund i rebellrörelsen och utan praktisk erfarenhet av att leda en civil och demokratisk administration.
Det positiva är att övergångsregeringen är väldigt ödmjuk inför sina tillkortakommanden och aktivt efterfrågar externt stöd. Ett belysande exempel är det brev vi tog emot från the Chief Minister – BARMM:s regeringschef – som ett svar på vårt officiella besök i förra veckan. Han skriver bland annat:
It has been a little over two years since the creation of BARMM, but there remains a lot to be done. The political transition beset by many challenges, including the issue on extension, exacerbated by the unforeseen impact of the COVID-19 pandemic in the region, require of us, more than ever, to strengthen our joint efforts for a successful peace-building transition. Moving forward, we remain in resolute partnership with the UN. It is on these premises that I respectfully request the UN in the Philippines to further enhance cooperation with BARMM. As such, it will be vital for our respective technical teams to start identifying areas of cooperation, anchored on the three pillars of the United Nations: Human Rights, Peace, and Security and Development.
Så vad gör vi för att möta denna begäran? Ett litet men viktigt steg är att upprätta ett lokalt samordningskontor i Cotabato. Det är något jag arbetat med och förespråkat sedan hösten 2019 och som nu ser ut att bli verklighet. Det känns som ett bra arv att efterlämna. Jag hoppas också kunna fortsätta arbeta för FN i Filippinerna, men i en ny roll. Mina fyra år här har gett en god och trygg plattform att stå på som jag gärna vill fortsätta att utveckla.
av Krister Fahlstedt