Vapen mot våldet

Den matt silverglänsande metalltackan som vandrar från hand till hand mellan konferensdeltagarna väger ungefär fyra kilo. En måhända ganska vardaglig observation om det inte varit för sammanhanget: konferensdeltagarna är internationella experter i avväpning, demobilisering och återanpassning av ex-kombattanter, och kommer från i stort sett samtliga delar av FN. De har samlats i Stockholm för att under FBA:s värdskap revidera FN:s globala riktlinjer för DDR, Disarmament, Demobilization and Reintegration.

Råvaran till metalltackan är en nedsmält AK-47, en så kallad kalasjnikov. Vapnet har omhändertagits i samband med insamling av illegala små och lätta vapen i Centralamerika. Nu ska den återvunna metallen användas för produktion av till exempel klockor och smycken. Vinsten från försäljningen av metallen ska återinvesteras i de samhällen där vapnet orsakat ett betydande mänskligt lidande.

Automatkarbinen AK-47 är förmodligen världens mest spridda handeldvapen. Vapnets olika versioner har tillverkats sedan 1948 i åtminstone 30 länder och vissa bedömare hävdar att det finns drygt 200 miljoner i omlopp. Detta skulle innebära att det i genomsnitt finns en AK-47 per 35 människor i världen.

Vapnet sprids i stort sett okontrollerat som en konsekvens av de världspolitiska omvälvningarna de senaste decennierna. Tack vare sin robusta konstruktion har AK-47 en lång livslängd och blir därmed en attraktiv handelsvara som vandrar från land till land på den illegala internationella vapenmarknaden.

Ett vapen som ursprungligen tilldelades en sovjetisk soldat under 1950-talet kan teoretiskt sett ha överlämnats som en del av det sovjetiska stödet till angolanska styrkor på 1970-talet, och därefter övertagits av kubanska rådgivare i Angola. Samma vapen kan efter ytterligare en tid ha överlämnats av kubanerna till en centralamerikansk befrielserörelse för att så småningom, under sent 1990-tal, dyka upp vid ett narkotikatillslag i USA.

Under vapnets långa resa mellan väpnade och kriminella grupper har det varit inblandat i obeskrivligt mänskligt lidande. Samtidigt har dess ekonomiska värde ökat mångfalt. I rapporten ”Transnational Crime and the Developing World” publicerad 2017 av Global Financial Integrity redogörs för det genomsnittliga priset för en AK-47 på olika marknader. Priset skiftar från exempelvis 350 USD i Somalia till 1200 USD i Belgien. Den ursprungliga tillverkningskostnaden i en sovjetisk vapensmedja under 1950-talet var sannolikt mindre än tio procent av den nuvarande somaliska prislappen.

På samma sätt som konflikters inneboende väsen och drivkrafter förändras över tid måste även det internationella samfundets verktyg för att bygga fred förändras. Traditionellt har en DDR-insats genomförts efter att ett fredsavtal kommit på plats i ett land. Då har ex-kombattanterna från kriget lämnat in sina vapen.

Men i en modern konfliktkontext måste DDR-processer kunna genomföras även i ett land i avsaknad av ett färdigt fredsavtal, som ett led i att kyla ned en konflikt och skapa förutsättningar för fortsatta fredsförhandlingar. En modern DDR-process måste också synkroniseras med processer där man samlar in illegala vapen från hela befolkningen, exempelvis genom en nationell vapeninsamling som ger amnesti till den som lämnar in ett illegalt vapen. Annars finns risken att de avväpnade grupperna får tag på andra vapen som är i omlopp och återupptar den väpnade kampen. Eller att nya väpnade grupper uppstår. Det finns regioner i världen som är inne på sin tredje DDR-process på grund av en ständig tillförsel av nya vapen till de lokala krigsherrarna.

Man måste också stärka statens förmåga att skydda människor. Därmed minskar den enskildes behov av att beväpna sig.

I detta sammanhang är det även viktigt att det etableras regionala samarbeten för vapenkontroll. På global nivå gäller att skapa konventioner som begränsar de internationella flödena av eldhandvapen, oavsett om dessa är legala eller illegala.

Tillbaka till metalltackan i konferensrummet. Vid en första anblick förefaller kanske ett fåtal nedsmälta AK-47 vara en bagatell, med tanke på att det som sagt finns 200 miljoner AK-47 i omlopp. Tackan är emellertid djupt symbolisk.

I den pågående colombianska fredsprocessen krävde FARC-gerillan att rörelsens vapen skulle smältas ner och gjutas till tre monument till minne av konfliktens offer och som en symbol för att FARC lämnat den väpnade politiska kampen. Detta agerande ligger idéhistoriskt i linje med det gamla testamentets ord ”smida om svärd till plogbilar och spjut till vingårdsknivar”.

Detta citat av profeten Jesaja används ofta lösryckt från den direkt efterföljande skildringen av den uppnådda freden: ”folken skall inte lyfta svärd mot varandra och aldrig mer övas för krig”.