Åttioåringen vars sviktande hälsa vi behöver ta på allvar
FN-dagen infaller den 24 oktober. När organisationen nu firar sin 80-årsdag är det många som undrar hur den mår.
Det är en dämpad stämning när jag kommer till jobbet på måndagen efter Europaparlamentsvalet. Europaparlamentet stöps om, vad kommer det att betyda för Europa, och för den europeiska medborgaren? Vad kommer det att betyda för mina barn?
Som utsänd från FBA till EU:s utrikestjänst, som driver EU:s gemensamma utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik och sköter unionens diplomatiska förbindelser med omvärlden, undrar jag också vad valresultatet kommer att betyda för mitt arbete. Hur kommer det att påverka EU:s partnerskap med länder och organisationer utanför Europa?
Det är tydligt att EU står inför stora utmaningar. Den senaste tiden har det varit mycket fokus på utmaningar som sägs komma utifrån. Men om det är något som valresultatet visar, så är det att de kanske största utmaningarna kommer inifrån. I vårt allt mer tätt sammanlänkade Europa tycks fler och fler EU-medborgare söka svar i korta och enkla budskap om till exempel tydligare landgränser även inom unionen, och traditionella dikotomier som vänner och fiender.
Inom den europeiska utrikestjänsten pågår ett stort arbete med att skapa effektivare multilateralism, eller samarbete mellan länder. Vi ser över våra nuvarande verktyg för samarbeten över gränser och försöker hitta sätt för att förbättra dessa, eller rentav skapa nya instrument. En viktig del i arbetet är strategisk kommunikation. Det handlar dels om att övertyga länder utanför EU att samarbeta med unionen, och att samarbeta inom andra regionala och internationella organ som FN. Och dels om att på ett enkelt sätt förklara för EU-medborgaren vilka fördelar som finns med samarbete både inom och utanför unionen.
Brexit har rejält skakat om tron på ett livaktigt europeiskt samarbete. Samtidigt har USA:s president Donald Trump attackerat internationellt samarbete från andra sidan Atlanten. Detta gör att vi som arbetar på EU:s högkvarter i Bryssel måste se över hur vi kommunicerar nyttan med EU-samarbetet, och internationellt samarbete överhuvudtaget. Det är en enorm utmaning när man måste använda så enkla och korta budskap som möjligt för att höras.
Det finns en sorts samarbetsängslighet i Bryssel där EU försöker stärka existerande partnerskap, till exempel med FN, Afrikanska unionen och så kallade likasinnade länder. Men vi letar också efter möjliga nya partnerskap och former för samarbete. Vi försöker hitta gemensamma nämnare även där det finns många olikheter.
EU är ett storartat fredsprojekt. Medlemsstaterna är och blir starkare och bättre tillsammans – och svagare på egen hand. Låt oss sluta använda förenklade ord som överstatlighet, till förmån för intra-statlighet som det faktiskt rör sig om. Samarbete. Så ser jag det.
Och partnerskap och samarbete över gränserna, det behövs kanske mer än någonsin.
av Jibecke Jönsson
FN-dagen infaller den 24 oktober. När organisationen nu firar sin 80-årsdag är det många som undrar hur den mår.
Amidst rising global tensions and a continuous increase of authoritarianism, polarisation and disinformation, the need for evidence-based solutions for conflict resolution, prevention and peacebuilding is now more crucial than ever before.
Democratic practices have a long history in Iraq. But as a consequence of the more recent decades of authoritarian and centralized rule, the distinct responsibilities of citizens and the state in a democracy cannot be taken for granted.
Är det viktigare att veta sanningen om krigsbrott än att de skyldiga hamnar i fängelse? Världen drar lärdomar när Colombia banar nya vägar mot fred. År 2016 skrev FARC-gerillan och Colombias regering på ett fredsavtal som innehöll en väldigt nydanande metod för övergångsrättvisa. Avtalet etablerade nämligen en ny domstol som dömer de mest ansvariga för […]