Total fred i Colombia, är det möjligt?

Mer än 60 år av väpnad konflikt tar inte slut i en handvändning. Nu lanserar Colombias nye president projektet ”Paz Total” – men hur stora är möjligheterna för total fred i Colombia?

30 000 colombianer har intervjuats för att få svar på den uppenbara frågan: Varför når man trots ett stort antal avtal och fredsprocesser inte ett slut på den väpnade konflikten?

Sedan 90-talet har Colombia genomgått ett flertal fredsprocesser och fem illegala väpnade grupper har avmobiliserats i landet. Senast som resultat av fredsavtalet som slöts mellan den colombianska regeringen och gerillagruppen FARC-EP år 2016.

Trots det består konflikten och väpnade grupperingar strider ännu om militär, social och ekonomisk kontroll i delar av landet. Som ett resultat av fredsavtalet bildades en sanningskommission som har i uppgift att utreda och belysa konfliktens dynamiker och orsaker för att bidra till offren för konflikten och samhällets rätt till sanning.

30 000 colombianer har intervjuats för att få svar på den uppenbara frågan: Varför når man trots ett stort antal avtal och fredsprocesser inte ett slut på den väpnade konflikten?

Den slutliga rapport som sanningskommissionen släppte i juni 2022 gav ett antal rekommendationer för att uppnå hållbar fred i landet. Några av dessa reflekteras i den nya presidenten Gustavo Petros projekt Paz total, som genom en rad åtgärder och reformer syftar till att nå ett definitivt slut på konflikten, en Total fred.

Petro säger sig bland annat vilja ta sig an och trappa upp genomförandet av fredsavtalet när det gäller alltifrån jordreform till politiskt deltagande. Dessutom ska dialoger och fredsförhandlingar inledas med de kvarvarande väpnade grupperna. Det handlar bland annat om gerillagruppen ELN, om dissidentgrupper till den avmobiliserade FARC-gerillan som drog sig ur fredsprocessen och om grupper med rötter i paramilitära strukturer.

Hur ser möjligheterna att lyckas ut?

Att han vann presidentvalet i år har tolkats som ett uttryck för en efterfrågan på djupgående samhällsförändring hos stora delar av befolkningen.

Gustavo Petro som valdes till president i den andra omgången av presidentvalet den 19:e juni, är en vänsterpolitiker med 20 års bakgrund som oppositionspolitiker i kongressen. Han har även varit borgmästare i huvudstaden Bogotá. Många känner dock till honom som före detta medlem i gerillarörelsen M19 som avmobiliserades i början av 90-talet.

Att han vann presidentvalet har tolkats som ett uttryck för en efterfrågan på djupgående samhällsförändring hos stora delar av befolkningen. Det ses också som ett resultat av landets fredsprocess som vissa menar har lett till ett öppnare politiskt landskap.

Hittills har Petro säkrat en majoritet i kongressen för att kunna genomföra de planerade reformerna, men det finns samtidigt en misstro mot honom från delar av samhället, som den privata sektorn, polisen och militären och de traditionella eliterna. Det innebär att han kommer att behöva balansera de högt ställda förväntningarna på att genomföra omvälvande reformer och gå snabbt framåt i fredsprocessarbetet, med ett arbete för att ena olika sektorer i landet.

Vad händer nu?

När det gäller framtida förhandlingar med ELN har viktiga steg tagits. Under Petros första vecka vid makten reste en delegation för regeringen till Kuba för att återuppta dialogen med ELNs förhandlingsdelegation, som sedan 2019 års brutna förhandlingar haft en arresteringsorder över sig.

Kort efter samtalen på Kuba lyftes arresteringsordern och ELN släppte nio personer som hållits som gisslan sedan juli. Nästa steg blir för ELN att resa till Colombia för konsultationer i de olika leden och för att förankra sitt mandat att ingå fredsförhandlingar.

De stora utmaningarna kommer dels att handla om ELN:s faktiska vilja att ingå en process för att så småningom lägga ner vapnen. Det finns de som menar att ELN är en fragmenterad gerilla och ifrågasätter ifall hela organisationen skulle stå bakom en förhandlingsprocess.

En annan utmaning handlar om hur en förhandlingsprocess kan utformas. Både ELN och den nuvarande regeringen har uttryckt höga ambitioner kring samhällets deltagande i en förhandlingsprocess, att samhället behöver vara med och identifiera de förändringar som skulle vara resultatet av ett fredsavtal. Man säger också, både från regeringens sida och ELN, att det kommer att finnas möjligheter att sluta delavtal som sedan kan komma att genomföras direkt, samtidigt som förhandlingar fortsätter.

Allt detta väcker frågor kring hur en sådan process kan utformas och hur säkerheten för samhällets representanter ska garanteras om ELN fortsätter att verka som en illegal väpnad grupp i de områden där man har militär och social kontroll så länge förhandlingarna pågår. Sveriges och FBA:s politiska och tekniska stöd till konfliktens parter och andra aktörer kan bidra till utformandet av en fredsprocess som blir inkluderande, jämställd och legitim.