Gammal historia och ungt hopp i Irak

Att för första gången få resa till Irak i tjänsten var en känslofylld upplevelse för mig som har växt upp med förnimmelsen av Bagdad som arabvärldens pärla, och berättelserna om Aladdin, Ali Baba och Sinbads äventyr. Trots att verkligheten inte stämde överens med mina förväntningar var upplevelsen av att komma till Bagdad unik och färgstark. Det kan inte gå någon förbi att krig nyligen har utkämpats här, det visade sig redan från luften och därefter även under bilfärden med de många säkerhetsåtgärderna på vägarna. Jag kunde se förstörelsen av stad och natur. Men samtidigt fylldes jag av en känsla av ödmjukhet när jag erinrade mig civilisationerna som en gång uppstod här i tvåflodslandet. Den långa historien har satt sin prägel på varje hörn av Irak, från norr till söder och från öst till väst.

Att bygga fred i en värld som präglas av konflikter är inget lätt uppdrag. Det är särskilt svårt i Irak. Motsättningarna i Irak går så långt tillbaka i tiden. Och de har blivit ännu skarpare efter den amerikanska invasionen år 2003, som ledde till diktatorn Saddam Husseins fall.

Det började lovande med den arabiska våren som nådde Irak år 2011, precis som den svepte över andra länder i regionen. Demonstrationerna samlade irakier från olika samhällsklasser, politiska ideologier och etniska och religiösa tillhörigheter. En kraftfull rörelse växte fram, kravet på demokrati spred sig över större delen av Irak. Men Saddamregimens fall ledde dessvärre inte till en smidig övergång till demokrati. I stället kastades Irak in i konflikter mellan olika grupper i samhället, som shiiter och sunniter. Och förstås det stora kriget mot terrorgruppen IS.

De politiska krafter som växte fram efter Saddamregimen har befäst de sekteristiska intressena i Irak. De har misslyckats med att ena landet och att uppfylla medborgarnas grundläggande behov av säkerhet och samhällstjänster. Kampen mellan olika grupper har motverkat ett gränsöverskridande politiskt samarbete. Den politiska maktkampen har också gett näring till korruption, vilket givetvis påverkar irakiernas tilltro till det nya systemet.

Under mina resor till Irak den sista tiden har det inte gått att ta miste på missnöjet över den politiska utvecklingen i landet. Under de samtal som jag och mina kollegor från FBA har haft med irakier har vissa frågor återkommit gång på gång. Som behovet av att motverka sekterismen, minska korruptionen och hantera de många parallella kriserna som har drabbat landet.

Flera politiska partier har förvisso snappat upp det folkliga missnöjet och börjat tala om att skapa så kallade blandade listor, med kandidater som till exempel är både shia- och sunnimuslimer, och att verka för en gemensam irakisk nationell anda. Men många irakier ser på detta med en viss skepsis och menar att det bara rör sig om ett spel och röstfiske.

Jag tänker osökt på den unge servitören Ali på en restaurang jag besökte i Bagdad, som var väldigt mån om att öva på sin engelska med de internationella gästerna. Han berättade att han tillbringade sina kvällar med att lära sig mer engelska med hjälp av Youtube. Jag funderade på varför han inte studerade språket i skolan, men förklaringen kom snart. Han hade ansvar för att försörja sin familj, och var tvungen att arbeta i stället för att studera. Alis situation är inte unik, utan snarare representativ för ungdomar i Irak. Unga, som utgör en majoritet av den irakiska befolkningen, har påverkats hårt av de utdragna konflikterna i landet, bland annat genom bristande tillgång till sjukvård och utbildning. Att vissa politiska partier skapar blandade listor räcker inte för dem. De unga vill se resultat, i form av utbildnings- och karriärmöjligheter och utveckling.

Mot denna bakgrund är jag stolt över att vara ny projektledare för FBA:s arbete i Irak, som är en del av det svenska biståndet till landet. Min företrädare Saba Nowzari har tidigare skrivit för FBA-bloggen om Iraks blodiga historia och det uppdrag som FBA då nyss fått i Irak. Vi har nu kommit en bit på väg i arbetet och ett fokus som har utkristalliserat sig är unga vuxna i Irak, och deras roll i att bygga fred. Just nu planerar vi att starta ett utbildningsprogram i fredsbyggande och konflikthantering för ett antal utvalda unga irakier från olika delar av landet, som redan har en roll i återuppbyggnaden av Irak i sina respektive hemregioner. Utbildningen ska pågå från och med nu fram till 2021. Förhoppningen är att vi ska stärka deltagarna i sina roller som lokala förändringsagenter och konfliktlösare. De kommer att behövas i strävandena att skapa hållbar fred och bygga upp Irak igen.