Fredssamtal på is

Det har varit händelserika veckor i det heliga landet. Inför förhandlingstidens utgång, den 29 april, skruvades retoriken och temperaturen upp rejält. Utspelen avlöste varandra. Palestinske presidenten Abbas hotade med att stänga ner palestinska myndigheten och lämna över nyckeln till israelerna – dvs. låta Israel återockupera hela Västbanken, inklusive de områden där palestinierna utövar självstyre – om förhandlingarna inte gav resultat. Detta är något som Israel absolut inte vill göra.

Sedan kom den helt oväntade nyheten om att Fatah, Abbas parti som kontrollerar Västbanken, nått en uppgörelse med Hamas, som styr över Gaza och inte accepterar Israel som stat. Israel valde då att suspendera fredssamtalen.

För perspektiv på vad som hänt rekommenderar jag den off-the-record intervju med medlemmar ur amerikanska förhandlingsteamet som nyligen publicerats och chefsförhandlaren Martin Indyks tal från i 8 maj.

Vi får dock inte ge upp våra ansträngningar. Visst kan det ibland vara svårt att vara optimist i Mellanöstern, inte minst just nu när man ser vad som sker i Syrien, Irak, Egypten och på andra ställen. Men det finns skäl att tro på en positiv politisk och ekonomisk utveckling, att de konstruktiva krafterna kommer att segra över de destruktiva. Kanske inte idag, imorgon eller ens i övermorgon, men tids nog. Mänsklighetens historia är trots allt historien om framsteg och utveckling. Inte alltid linjärt och tyvärr alltför ofta två steg framåt och ett, eller tre, bakåt. Men över tid ändå framåt.

Låt mig därför, i dessa tider av strandade fredssamtal, lyfta fram några positiva tecken från marken.

En hoppingivande ljusglimt ligger bland kullarna halvvägs mellan Jerusalem och Nablus. Där växer en helt ny stad fram på sluttningarna – Rawabi, den första planerade palestinska staden och det största privatsektorprojektet någonsin på Västbanken (se bilden ovan). Det är svårt att inte imponeras: 5 000 bostäder, skolor, shopping- och företagscenter, moskéer och kyrka, biograf, en idrottsanläggning och amfiteater för konserter och kultur – allt som kan behövas för 25 000 invånare.

Drygt 8 000 jobb skapas under byggnationen. När allt är klart, om några år, kommer över 6 miljarder kronor ha investerats i detta prestigeprojekt. Mottot för Rawabi, som betyder kullar på arabiska, är ”Leva, arbeta, växa…” (här kan ni läsa mer om Rawabi och se filmer om utvecklingen).

Jag besökte Rawabi för första gången förra sommaren, och för några veckor sedan var jag tillbaka. Framstegen är tydliga. Ett antal byggnader är så gott som färdiga, drygt 600 lägenheter sålda, och om ett halvår flyttar de första familjerna in. Vad som väntar dem är en välplanerad, modern, luftig stadsmiljö, som kontrasterar starkt med det myller av trafik, vägar och hus som annars brukar dominera palestinska städer.

Högst upp på berget vajar en gigantisk palestinsk flagga stolt i vinden. Från krönet ser man ända till Tel Aviv och den israeliska Medelhavskusten – en magnifik vy som igen påminner om hur små avstånden är här. Och däruppe ligger en stor visningslokal som marknadsför Rawabi, säljer in konceptet om ett helt nytt samhälle och erbjuder bolånelösningar från de olika palestinska bankerna.

Om man fortsätter på väg 60 norrut, förbi de israeliska bosättningarna Eli, Ariel och Yitzahr, kommer man till Nablus, norra Västbankens största stad. Här ligger den palestinska börsen, utvecklad ursprungligen med hjälp av svensk teknik och bistånd, som genomgått en otrolig resa. Från två företag med marknadsvärde på 25 miljoner dollar 1997, till 49 företag med ett värde på 3,5 miljarder dollar idag. Det är Mellanösterns enda privatägda aktiemarknad.

I Nablus ligger även An-Najah universitetet, med 20 000 studenter. I dess medicinska fakultet kan man hitta ett s.k. sensory room, ett rum som hjälper barn med autism, genom att stimulera deras olika sinnen. Bollhav blandas med skiftande belysning, ljuskäglor som följer ens steg och spännande ljud. Rumskonceptet har vidareutvecklats av den unge palestinske entreprenören och ingenjören Ayman Arandi, som driver IT-företaget IRIS solutions.

Inte ens i Gaza är allt nattsvart. Nyhetsrapporteringen från Gaza domineras naturligtvis av konflikt och lidande, men det finns en annan verklighet, som förtjänar att lyftas fram. Gaza har till exempel stor potential inom turistnäringen. Den vackra stranden vid Medelhavet, med solnedgång i väster, skulle kunna locka många tiotusentals turister. Likaså finns gasfyndigheter i vattnet utanför Gaza. Även jordbruket i Gaza har förutsättningar att växa och exportera, givet rätt förhållanden.

Till sist: jag lovade senast fler boktips. En bok som sammanfattar konfliktens historia och grundorsaker mycket väl är Israel/Palestine av Alan Dowty. Författaren anstränger sig verkligen att ge båda sidors perspektiv och narrativ lika utrymme och värde. En annan är Once upon a country: A Palestinian Life av Sari Nusseibeh, en ledande palestinsk intellektuell och medlem av den anrika Nusseibeh-klanen. Boken berättar historien om Saris liv, sammanflätat med historien om det moderna Palestina.