Åttioåringen vars sviktande hälsa vi behöver ta på allvar
FN-dagen infaller den 24 oktober. När organisationen nu firar sin 80-årsdag är det många som undrar hur den mår.
Är det viktigare att veta sanningen om krigsbrott än att de skyldiga hamnar i fängelse? Världen drar lärdomar när Colombia banar nya vägar mot fred.

År 2016 skrev FARC-gerillan och Colombias regering på ett fredsavtal som innehöll en väldigt nydanande metod för övergångsrättvisa. Avtalet etablerade nämligen en ny domstol som dömer de mest ansvariga för de krigsbrott som begåtts under konflikten, både före detta FARC-soldater och regeringstrupper. Det som är nytt med den här domstolen är att krigsförbrytare kan slippa fängelse – om de erkänner sitt ansvar och berättar sanningen om vad de gjort.
I stället kommer de dömas till vissa begränsningar av sina fri- och rättigheter samt till arbete i olika restaurerande eller återställande projekt för att ersätta konfliktens offer och reparera samhället i stort. Det är nämligen viktigare för överlevare och samhället att få reda på vad som hänt, och varför dessa brott begicks, än att de ansvariga ska låsas in i fängelse. Denna förståelse om brottens orsaker, och de återställande projekten, hjälper också till att minska risken för att de kommer att begås på nytt.
Detta har aldrig gjorts förut.
Detta har aldrig gjorts förut. Därför har en opartisk FN-mission skapats för att verifiera både att de dömda fullföljer sina straff, och att staten skapar de förutsättningar som behövs för att domarna ska kunna implementeras. Denna internationella verifiering ökar tilltron och legitimiteten för hela fredsprocessen.
Jag är utsänd av FBA för att jobba med genusfrågor på den här FN-Missionen. Det innebär att stötta domstolen med olika metoder och arbetssätt för att bättre kunna tillgodose kvinnors och HBTQ-personers särskilda behov, dels när det gäller den juridiska processen, dels i de återställande projekten. Jag hjälper också FN-missionen att ta genus i beaktande i verifieringsarbetet.
Utöver detta har jag skapat olika utrymmen och kontakter där representanter för kvinno- och HBTQ-organisationer kan föra politisk dialog med domstolen och själva berätta vad det är de behöver för att processen ska vara framgångsrik.
Denna internationella verifiering skapar tilltro till fredsprocessen. Eftersom det här är ett helt nytt sätt att tillämpa rättvisa är det många som är tveksamma till att krigsförbrytare inte kommer sitta i fängelse. Då många också tvivlar på den colombianska statens förmåga att berätta på ett sanningsenligt sätt om vad som händer, är det kritiskt att ha en opartisk, internationell FN-mission som kan berätta för Colombia, och världen, hur det egentligen går.
För den här processen är inte bara viktig för Colombia – det finns också många internationella ögon på vad som händer för att kunna applicera lärdomar härifrån även i andra fredsprocesser.
Mitt arbete är viktigt eftersom jag hjälper till att göra fredsprocessen tillgänglig för grupper som historiskt sett exkluderats från sådana här beslutsprocesser, så som kvinnor, hbtq-personer och etniska minoriteter. Ju bättre deltagande domstolen har från dessa grupper, ju mer kan deras behov bli tillfredsställda i domar och projekt.
Det skapar mer legitimitet och förståelse för fredsprocessen ute i samhället, vilket är särskilt viktigt på landsbygden där de människor som drabbats hårdast av konflikten bor.
Samtidigt är Colombia en viktig handelspartner för Sverige, och stora svenska företag som Scania, Tetra Pak och Securitas finns representerade i landet. Att arbeta för fred och säkerhet här bidrar också till minskade flyktingströmmar och ökat välstånd där hemma.
av Anders Nordenskjöld
FN-dagen infaller den 24 oktober. När organisationen nu firar sin 80-årsdag är det många som undrar hur den mår.
Amidst rising global tensions and a continuous increase of authoritarianism, polarisation and disinformation, the need for evidence-based solutions for conflict resolution, prevention and peacebuilding is now more crucial than ever before.
Democratic practices have a long history in Iraq. But as a consequence of the more recent decades of authoritarian and centralized rule, the distinct responsibilities of citizens and the state in a democracy cannot be taken for granted.
Valet i Moldavien 2024 utgör ett tydligt exempel på hur hoten mot fria val blir alltmer komplexa. För att värna demokratin måste vi stärka ansvariga institutioner i att motverka hybrida hot. Demokratin befinner sig globalt på tillbakagång. Parallellt med att auktoritära styren stärker sitt grepp, utmanas fria och rättvisa val av en rad faktorer: ökande […]