Därför behöver världen FN

Från FN-byggnaden i Monrovia i Liberia, med utsikt över havet, syns en bilpark med trasiga och sönderrostade vita FN-bilar. De är en påminnelse om FN:s fredsbevarande styrka, UNMIL:s långa närvaro i landet. Styrkan sattes in 2003, i slutskedet av inbördeskriget i Liberia, som pågick under två etapper från 1990 till 2003, och som krävde över en kvarts miljon människors liv. Infrastrukturen förstördes, familjer och samhällen slets isär. Den svåra ebolaepidemin som härjade mellan 2013 och 2016 innebar ytterligare påfrestningar och orsakade förödelse för kritiska samhällstjänster och sektorer, inklusive hälso- och sjukvård, utbildning, jordbruk, vatten och sanitet samt infrastruktur. 

Fattigdomen är fortsatt utbredd i Liberia, enligt Världsbankens (WBG) och Afrikanska utvecklingsbankens (AfDB) bedömningar. Ekonomins skörhet har fördjupats av det skarpa fallet i globala råvarupriser, minskande bidragsflöden, och en nedgång i utländska direktinvesteringar. Det liberianska samhället bär fortfarande djupa ärr från sitt våldsamma förflutna, men har på många sätt tvingats börja om från början – och stora framsteg har uppnåtts.  

Över en miljon människor som drevs på flykt av inbördeskriget har kunnat återvända. Inflationstakten har minskat och ekonomin förväntas stärkas, enligt Internationella valutafonden (IMF). Viktigast av allt, Liberia har nu firat 20 år av oavbruten fred sedan 2003 års omfattande fredsavtal undertecknades. Freden har upprätthållits utan närvaron av UNMIL, som avslutade sin insats i landet 2018. Liberia erkänns idag som ett av de få länder som framgångsrikt har transformerats från att vara bland de mest våldsamma länderna till ett av de fredligaste i Afrika. Trots många kvarstående utmaningar har landet tagit flera viktiga steg mot en fredlig och demokratisk utveckling. Det nyligen genomförda presidentvalet den 10 oktober markerade en milstolpe då det var första allmänna valet sedan krigets slut som finansierades av statsbudgeten. Det genomfördes utan en fredsbevarande insats och sköttes helt och hållet av liberianerna själva. Valobservatörer – inklusive Afrikanska unionen (AU), ECOWAS och Europeiska unionen (EU) berömde den nationella valkommissionen för den effektiva hanteringen av valen, trots logistiska och andra utmaningar. 

UNMIL hyllas med rätta av många för sin avgörande roll i Liberias utveckling. Landets positiva förändring hade varit svår att uppnå utan FN:s närvaro. Även om insatsbilarna utanför FN-byggnaden i Monrovia med tiden kommer att erodera på grund av de salta vindarna från havet, kommer de positiva effekterna av FN:s insatser att vara bestående långt in i framtiden. 

Globala framsteg och utmaningar 

Nyhetsrapporteringen försvårar insikten om de positiva framsteg och förbättringar som har skett i världen inom många områden de senaste årtionden. Den extrema fattigdomen har minskat, den förväntade livslängden och många människors hälsa förbättras globalt. Många av framstegen är kopplade till de Globala målen för hållbar utveckling som FN antog 2015, men som bekant har även utmaningarna och bakslagen varit påtagliga, särskilt de senaste åren. FN har rapporterat om en global och historisk tillbakagång i mänsklig utveckling. För första gången sedan 1990 har det mått som mäter befolkningens hälsa i olika länder, utbildningsnivån och levnadsstandarden, sjunkit två år i rad och är nu tillbaka på 2016 års nivåer.  

De senaste två åren har haft förödande konsekvenser för miljarder av människor runt om i världen, inte minst som följd av coronapandemin och Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina – det första storskaliga mellanstatliga kriget på 20 år. Nu senast, de brutala sammandrabbningarna mellan Hamas och Israel som har lett till tusentals förlorade liv på båda sidor. Under 2022 dog nästan 237 000 människor i organiserat våld i världen. Det är en ökning med 97 procent jämfört med året före, visar statistik från Uppsala universitet. Även om konflikter mellan stater fortfarande är relativt ovanliga har de tyvärr ökat under de senaste åren.  

Vikten av att stärka FN och globalt samarbete

Idag, när FN-dagen firas runt om i världen, står FN inför enorma utmaningar när det gäller att hantera globala problem. Många anser att FN har misslyckats, särskilt med tanke på att antalet konflikter globalt har ökat och utvecklingen som bromsar in. Trots detta förblir FN en av världens mest betydelsefulla mötesplatser och en central arena för internationellt samarbete. Trots kritik och utmaningar är FN fortfarande den främsta internationella organisationen när det kommer till att adressera komplexa globala frågor som sträcker sig bortom nationella gränser. För att effektivt bemöta klimatförändringar, försvara mänskliga rättigheter, förebygga och lösa konflikter samt främja demokrati och mänskliga rättigheter, krävs ett starkare internationellt samarbete och en stärkt FN-organisation. Dessa är utmaningar vi behöver hantera gemensamt, nu och i framtiden, genom FN. 

Sverige har en lång tradition av att stödja FN, både på det politiska planet och hos allmänheten. FN-engagemanget har utgjort en hörnsten i svensk utrikespolitik. Fler än 80 000 svenskar har tjänstgjort inom FN, och många har även verkat som FN-medlare genom åren. Personer som Dag Hammarskjöld, Folke Bernadotte och Alva Myrdal har lämnat historiska avtryck i organisationen. Sverige är relativt sett en av de största bidragsgivarna till FN. Sveriges bidrag till FN, för att stärka organisationens förmåga att fullgöra sitt mandat och verka för fred och säkerhet, är viktigare nu än någonsin givet de rådande globala kriserna. Trots FN:s brister, förblir organisationen det främsta alternativet vi har. Ett fortsatt samarbete är avgörande för att vårda vår planet och säkerställa en fredligare och säkrare värld för kommande generationer.