Därför är hybrida hot mot val en fara för demokratin

Valet i Moldavien 2024 utgör ett tydligt exempel på hur hoten mot fria val blir alltmer komplexa. För att värna demokratin måste vi stärka ansvariga institutioner i att motverka hybrida hot.

Demokratin befinner sig globalt på tillbakagång. Parallellt med att auktoritära styren stärker sitt grepp, utmanas fria och rättvisa val av en rad faktorer: ökande politisering av valprocesser, svagare gemensamma normer kring vals legitimitet samt en växande påverkan från externa kriser såsom väpnade konflikter, klimatrelaterade katastrofer och pandemier. I denna kontext blir hybrida hot mot val ett alltmer växande problem – inte minst för aktörer verksamma i skärningspunkten mellan demokratiutveckling och säkerhetspolitik.

Hybrida hot karakteriseras av att de förenar olika verktyg – desinformation, ekonomisk påverkan, cyberangrepp och fysisk störning – för att underminera samhällens motståndskraft och demokratins funktion. Till skillnad från mer konventionella hot sker dessa angrepp ofta subtilt och gradvis, och det är svårt att fastställa vilka aktörer som ligger bakom dem.. Målet är att destabilisera snarare än att erövra.

Valet i Moldavien 2024 utgör ett tydligt exempel på denna utveckling. Samtidigt som landet genomförde ett presidentval och en folkomröstning om EU-medlemskap utsattes det för omfattande påverkan. Internationella observatörer rapporterade bland annat om röstköpsprogram kopplade till en sanktionerad rysk finansiell infrastruktur, målmedvetna desinformationskampanjer och återkommande cyberintrång. Därtill rapporterades om hot mot vallokaler i utlandet, vilket särskilt riktade in sig på den moldaviska diasporans röstdeltagande.

Det räcker inte längre att skydda valdagen – skyddet måste börja långt tidigare.

Sådana angrepp synliggör ett förändrat säkerhetslandskap kring val. Det räcker inte längre att skydda valdagen – skyddet måste börja långt tidigare. Genom riskanalyser, stärkt institutionell beredskap och kontinuerlig uppföljning. Det räcker heller inte längre att enbart fokusera på fysisk valinfrastruktur.

Ett effektivt förebyggande kräver att man följer informationsflöden online och övervakar finansieringen av politiska aktörer – inklusive genom kryptovalutor och andra källor.

Det viktigaste av allt är att förstå att hybrida hot inte är statiska – de anpassar sig, lär sig och förändras över tid. Därför krävs ett proaktivt och långsiktigt arbete där man identifierar sårbarheter, bygger upp organisatorisk förmåga och integrerar riskreducerande och resiliensbyggande åtgärder i hela valcykeln.

I många av de kontexter där FBA och andra svenska myndigheter är verksamma, saknar nyckelinstitutioner – från valmyndigheter till säkerhetsaktörer – tillräcklig kapacitet för att möta dessa utmaningar.

Ett centralt steg framåt är att öka dessa aktörers förståelse för hybrida hot och samtidigt utveckla system för motståndskraft och anpassningsförmåga, något som också kräver ett myndighetsöverskridande samarbete i landet. Detta är inte bara ett stöd till valets genomförande, utan ett fundament för långsiktig demokratisk stabilitet.

Moldavien visar hur externa aktörer kan exploatera interna svagheter. Därför är valintegritet idag inte bara en fråga om teknisk genomförbarhet – den är en säkerhetsfråga, en fråga om nationellt självbestämmande och, ytterst, om demokratins överlevnad.