Åttioåringen vars sviktande hälsa vi behöver ta på allvar

FN-dagen infaller den 24 oktober. När organisationen nu firar sin 80-årsdag är det många som undrar hur den mår.

Många pratar om att FN står inför ett existentiellt hot.

I mitten av september inledde FN sitt arbetsår med den årliga högnivåveckan i New York.

Vissa saker var som vanligt. Trafikstockning i kvarteren närmast FN-högkvarteret, som varje höst påminner vanliga New York-bor om FN:s existens. Som tidigare år satt statskvinnor och -män på rad i Generalförsamlingens stora sal för att hålla sina framföranden och lyssna på andras.

För Sveriges del uppmärksammades världsorganisationens 80-årsdag genom att kung Carl XVI Gustaf för första gången närvarade vid generalförsamlingens öppnande. Mötesrummen i och i närheten av FN-sekretariatet var fyllda av sorl och vid sidan av Generalförsamlingens öppnande skedde flera parallella viktiga möten – bland annat om jämställdhet, utvecklingsfinansiering och klimat.

Men mycket är inte som vanligt. När FN nu firar sin 80-årsdag är det många som undrar hur organisationen mår.

På den frågan svarar både externa bedömare och FN-anställda att organisationen befinner sig i ett skakigare läge än på länge – om än någonsin. Många pratar om att FN står inför ett existentiellt hot. Detta vid en tidpunkt när världen befinner sig väldigt långt ifrån den vision som stakades ut i FN-stadgan: ” att rädda kommande släktled undan krigets gissel”.

Ekonomiska och politiska utmaningar

Den negativa utvecklingen med ökat antal väpnade konflikter och nedgång i demokratin har pågått i över ett decennium nu, och det är uppenbart att det multilaterala system vi har – med FN i centrum – inte varit rustat för att rå på den trenden.

Vid uppmärksammandet av att säkerhetsrådsresolution 1325 om kvinnor fred och säkerhet (WPS) fyller 25 år konstaterades stora bakslag inom WPS-agendan de senaste åren. Låsningar i säkerhetsrådet har dessutom inneburit att FN inte ens kunnat använda sig av alla de verktyg som står till organisationens förfogande, till exempel i Ukraina eller Gaza.

Bara sedan 79-årsdagen har såväl omvärlden som FN:s egna förutsättningar förändrats drastiskt. Vid FN:s toppmöte för ett år sedan enades medlemsstaterna om 56 ambitiösa åtaganden i det som kallas framtidspakten.

Bland annat kom man överens om att fördubbla ansträngningarna för att bygga och upprätthålla fred, skapa inkluderande och rättvisa samhällen, adressera grundorsaker till konflikt, skydda alla civila i väpnad konflikt, accelerera åtaganden kopplade till inkludering av kvinnor och unga, och att anpassa fredsinsatser för att bättre svara upp mot existerande utmaningar.

Sedan dess har mycket hänt. USA, FN:s störste finansiär, har hållit tillbaka och dragit ned sitt stöd, vilket tvingar fram stora besparingar för FN, som nu befinner sig i sitt svåraste ekonomiska läge någonsin. FN:s generalsekreterare Antonio Guterres varnade i oktober för att organisationen kan bli bankrutt.

FN gör sig redo för stålbad

Det är i detta sammanhang som generalsekreteraren drivit på reformagendan UN80, som sker i tre spår:

• Effektivitet och förbättringar
• Översyn av FN:s olika mandat samt
• Strukturella förändringar och anpassning av program.

Han föreslår bland annat nedskärningar på 20 procent i stora delar av organisationen, vilket innebär ett behov av att prioritera och dra ner på verksamhet. Många enskilda FN-organ, som är beroende av frivilliga bidrag, drar ned med så mycket som 30-40 procent. Det kommer påverka FN:s verksamhet inom alla områden.

Att FN behöver reformeras har många påtalat länge. Det handlar om allt ifrån att reformera Säkerhetsrådet till att se över alla olika mandat FN har genom de tusentals resolutioner som antagits över åren.

Det kommer att bli en svår dragkamp.

Att effektivitetsvinster kan göras genom att FN-organen samarbetar mer och tävlar mindre om resurser är också klart. Men även om reformförslagen kommer från generalsekreteraren, är det i slutändan medlemsstaterna som ska komma överens om dem. Det kommer att bli en svår dragkamp.

I det pågående reformarbetet blir det också viktigt att nedskärningarna sker på ett ansvarsfullt sätt, till exempel att viktiga verksamhetsområden (som exempelvis FN:s jämställdhetsarbete) eller grupper (unga och kvinnor) inte drabbas oproportionerligt hårt.

FN fortsatt viktig partner för fred

Parallellt med UN80-arbetet pågår också två andra viktiga initiativ inom fred och säkerhets-området: översynen av FN:s fredsbyggande arkitektur och översynen av alla former av fredsinsatser.

När FBA besökte FN-högkvarteret i New York i början av oktober pågick förhandlingarna om resolutioner för fredsbyggandearkitekturen. I förra veckan möttes experter, beslutsfattare och praktiker vid International Challenges årsforum i Accra, Ghana för att diskutera konkreta förslag för att anpassa och stärka fredsinsatser.

Samtidigt som vi följer de övergripande utvecklingarna, prioriterar FBA att samarbeta direkt med FN i länder och regioner i konflikt. FBA har ett tydligt fokus på att stärka FN:s ledarskap och samordning på landnivå. Därför välkomnar vi att generalsekreteraren i reformförslaget särskilt vill stärka de chefer, Resident Coordinators, som leder FN:s arbete inom enskilda länder.

I bland annat Moldavien, Armenien, Bosnien-Hercegovina, Mellanöstern och på Afrikas horn arbetar FBA direkt med FN:s landchefer och landteam för att bidra till att stärka ett mer effektivt, bättre samordnat och vassare FN med förmåga att göra skillnad för människor som lever i konfliktdrabbade kontexter.

FBA har under året bland annat erbjudit fortbildning till FN:s landchefer för att de ska utöva ett mer jämställt ledarskap, och i samarbete med FN:s freds- och utvecklingsrådgivare stöttar vi konfliktanalys och scenarioövningar för en ännu mer relevant och kontextanpassad FN-verksamhet till stöd för nationella fredsansträngningar.

FBA bidrar dessutom till att FN bättre samordnar sig med andra relevanta aktörer inom fred och säkerhet, som genom partnerskapet med den östafrikanska mellanstatliga organisationen Intergovernmental Authority on Development (IGAD) för att hantera konsekvenserna av klimatförändringarnas påverkan på säkerhetsläget på Afrikas horn.

Med sitt globala mandat, sin expertis och operativa kapacitet har FN-systemet fortfarande förutsättningar som få andra…

Ett FN med minskade resurser är i ännu större behov av olika typer av partnerskap, som det med FBA.

I många länder spelar FN en fortsatt central och avgörande roll och blir en relevant aktör för FBA att samarbeta med. Med sitt globala mandat, sin expertis och operativa kapacitet har FN-systemet fortfarande förutsättningar som få andra att stödja aktörer som verkar för fred, säkerhet och utveckling, såväl globalt som lokalt.

Mycket tyder på att det framgent kommer behöva vara ett ännu spetsigare, mer effektivt och resultatinriktat FN som ska leverera på sitt fortfarande breda mandat. För alla som värnar den regelbaserad världsordningen finns det all anledning att göra vad vi kan för att organisationen lyckas med det.

av Åsa Wallton