Vi lever i en tid av växande konflikter och politisk oro. Under 2023 pågick fler konflikter än det någonsin gjort sedan slutet av andra världskriget. Till följd av teknologisk utveckling, klimatförändringar, hybrida hot och nya geopolitiska spänningar har de globala konfliktdynamikerna förändrats. Det har ritat om kartan för FBA och andra aktörer som verkar för en fredligare värld.
Nyligen genomförde FBA:s forskningsteam en kartläggning av de trender som vi bedömer kommer att påverka globala konflikter och arbetet för fred under de kommande fem åren. Analysen gjordes utifrån vetenskaplig litteratur och med input från FBA:s internationella forskararbetsgrupper.
Här sammanfattar jag trenderna.
På många platser i världen är demokratin idag på tillbakagång. Tillsammans med försämrad rättssäkerhet och begränsningar av politiska rättigheter gör det samhällen mer sårbara för konflikt. Ekonomisk ojämlikhet och korruption minskar också förtroendet mellan befolkningen och formella institutioner, vilket kan leda till oroligheter och politisk instabilitet.
Som ett resultat av ökande autokratiska tendenser på flera platser i världen har det också blivit svårare för civila, fredliga proteströrelser att nå politiska framgångar, något som försvårar för inkluderande fredsbyggande.
Under kommande år förväntas klimatförändringar, miljöförstörelse och konkurrens om naturresurser såsom vatten, mineraler och land också orsaka eller förvärra konflikter samt ge upphov till migrationsströmmar som i sin tur kan vara konfliktdrivande.
Världen över konstateras att extrema ideologier, såväl högerextremism som religiös extremism, har fått ökat fotfäste. Sådana rörelser mobiliserar ofta legitimt missnöje, exempelvis med den ekonomiska politik som förs, för extrema ändamål. Extrema rörelser kan i sin tur också användas som verktyg av statliga eller icke-statliga aktörer för att ytterligare destabilisera samhällen.
Samtidigt ser vi en tillbakagång för jämställdhet och rättigheter för hbtqi-personer och en växande politisk klyfta mellan könen. Radikaliserade maskuliniteter utgör ett växande problem.
Att många unga mellan 18 och 29 år exkluderas från politiskt deltagande försämrar också möjligheterna till en hållbar fredlig utveckling.
Under kommande år förväntar vi oss ökande geopolitiska rivaliteter, dominerat av USA, EU, Kina och Ryssland. På grund av det har hotet om kärnvapenkrig åter blivit en faktor att ta hänsyn till inom global politik.
De flesta konflikter som pågår idag involverar stater som en av parterna, och majoriteten av stridsrelaterade dödsfall sker i dessa konflikter. Exempelvis utgör krigen i Gaza och Ukraina centrala konflikter där statliga aktörer är direkt involverade.
Utöver direkta konflikter ser vi också proxykrig där stater använder icke-statliga väpnade grupper för att driva sina militära och strategiska intressen. Denna trend väntas förstärkas ytterligare under kommande år.
Dessutom har privata militära företag som ryska Wagnergruppen och amerikanska Academi fått en allt större roll i globala konflikter, vilket medför nya utmaningar vad gäller ansvarstagande och mänskliga rättigheter.
Multilateralismen, alltså internationellt samarbete mellan flera stater, har idag stora utmaningar. Det märks inte minst inom FN-systemet. Vi ser återkommande blockeringar i säkerhetsrådet och FN har svårigheter att hantera krigen i Ukraina och Gaza. Världsordningens utveckling de kommande åren förväntas i stor utsträckning bli avhängigt utgången för dessa krig.
Det finns också en växande kritisk uppfattning, särskilt i det globala syd, att västvärlden inte värderar alla människoliv lika. Denna syn har lett till ökade spänningar mellan nord och syd och försvårar samverkan för fred och säkerhet. Det faktum att stora och blodiga konflikter som i DR Kongo och Sudan är förhållandevis förbisedda ur ett globalt perspektiv bidrar också till dessa spänningar.
Antalet fredsavtal har minskat över tid. På grund av polarisering och internationell inblandning i inomstatliga konflikter i form av stöd till stridande parter har det blivit allt svårare att hantera sådana konflikter. Det beror på att medlare måste nå framgång såväl på lokal som internationell nivå för att nå fredsavtal som alla parter kan efterleva. Därtill försvårar terrorstämpling av jihadistgrupper medlad konfliktlösning.
Till följd av svårigheterna för traditionellt stöd till fredsprocesser ser vi oftare att autokratiska stater agerar fredsmedlare. Det kan vara effektivt kortsiktigt, men på sikt riskerar det att skapa mindre inkluderande och därmed mindre hållbara fredsprocesser, samt att de fredsavtal som förhandlas fram varken är förankrade i det multilaterala systemet eller i demokratiska värderingar.
Teknologisk utveckling, framför allt vad gäller obemannade farkoster, förväntas få fortsatt stor betydelse för hur krig bedrivs framöver. Drönare används idag i hög utsträckning av såväl statsarméer som icke-statliga väpnade grupper. Samtidigt visar krigen i Ukraina och Gaza, de teknologiska landvinningarna till trots, att människors närvaro på slagfältet förblir avgörande för att vinna krig.
Samhällen runt om i världen blir alltmer digitaliserade, vilket gör dem sårbara för hybrida hot som cyberattacker, desinformation och attacker mot civil infrastruktur. Hybrida attacker genomförs redan idag av både främmande makt och inhemska politiska aktörer för att destabilisera demokratiska samhällen och processer. I Sverige minns vi till exempel LVU-kampanjen då det spreds falsk information om att socialtjänsten tvångsomhändertog muslimska barn på felaktiga grunder. Förmågan att hantera dessa hot och förstå hur artificiell intelligens kan användas för både destruktiva och konstruktiva ändamål förväntas bli avgörande för framtiden.
Förutom de stora konflikterna i Ukraina och Gaza står världen inför en rad regionala utmaningar. I Europa finns det en risk för ökade spänningar på Balkan, och i Mellanöstern kan kriget i Gaza och oroligheterna i Israel och Libanon eskalera ytterligare till ett regionalt storkrig.
På den afrikanska kontinenten hotar ytterligare statskupper att skapa maktvakuum som aktörer som Kina och Ryssland kan utnyttja. Dessa länder är dessutom starkt påverkade av klimatförändringar och ojämn resursfördelning, särskilt vad gäller land, mat och vatten, vilket bidrar till fortsatt instabilitet.
Trots det dystra globala läget finns det möjlighet för aktörer som FBA att bidra till positiv förändring.
Ett inkluderande och jämställt fredsbyggande arbete där civilsamhället aktivt deltar kan bidra till långsiktig fred och stabilitet. Hur låst läget än är förblir samarbete över nationsgränser och mellan olika aktörer avgörande för att lösa framtidens konflikter.
Genom strategiskt planerad internationell samverkan för att främja global säkerhet kan vi bana väg för en fredligare och mer stabil framtid.
Sedan FBA grundades 2002 har vårt uppdrag varit att bygga fred – en uppgift som nu mer än någonsin kräver att vi står ordentligt förankrade i en diversifierad kunskapsmylla. Den består av kontextkunskap, beprövad erfarenhet om fungerande fredsbyggande och slutsatser från forskning.
Analysen om globala konflikttrender är en del i vårt arbete med regeringens strategi för fred, säkerhet och stabilisering 2024–2028, som FBA utför tillsammans med Sida.
av Johanna Malm
Johanna är FBA:s forskningschef. Hon leder FBA:s forskningsteam och myndighetens arbete med att främja ett evidensbaserat arbetssätt inom fred, säkerhet och utveckling. Johanna bedriver också egen empirisk forskning inom ramen för forskningsprojektet ”Women peacebuilders and climate security” (2023–2026). Hon har en doktorsexamen i internationella utvecklingsstudier från Roskilde University, en magisterexamen i freds- och konfliktstudier från Umeå universitet och en kandidatexamen i statskunskap från Stellenbosch University.
Working in Ukraine as it fights to survive a full-scale invasion is a humbling experience for those of us in peace, security, and development. It challenges our methods and assumptions, and reinforces the need for adaptable, innovative solutions. Many of FBA’s tools focus on long-term reform processes, inclusive dialogue, policy advice, mentorship, and education. But […]
As part of an international team negotiating to end a violent conflict in a Muslim-majority country, a stark realization hit us – we were talking past each other, as if we inhabited two separate worlds. Concepts that resonated effortlessly in international circles – human rights, fundamental freedoms, democracy, secular societies – seemed to bounce off […]
Våldet eskalerar i norra Moçambique. Under årets två första månader skördades nästan lika många dödsoffer som under hela fjolåret. Halshuggningar, brända byar, långa följen av flyende människor och svarta IS-flaggor som vajar i övertagna områden. Efter sju år av våldsamma attacker fortsätter ett komplext konfliktsystem att veckla ut sig, med konsekvenser för hela regionen. Vi […]
Den svenska flaggan är nu hissad som nummer 32 utanför Natos högkvarter i Bryssel. Sverige är efter 30 år inom Natos partnerskap för fred nu fullvärdig medlem i Nato. Inte bara en militärallians Nato är en mellanstatlig organisation, en säkerhetspolitisk allians med militär kapacitet. Av de 32 medlemmarna finns våra sen tidigare mest likasinnade länder […]