Fånga dagen, lita ej på morgondagen!

Carpe diem. Hur ofta har man inte hört eller sett denna aforism som har sitt ursprung i den romerske diktaren Horatius diktsamling ”Odes”. Oftast används numera uttrycket lösryckt från sitt sammanhang och med betydelsen att leva här och nu; i sin mest uttalade form ”You only live once”, även populärt uttryckt som YOLO. I sitt ursprungliga sammanhang (fånga dagen, lita ej på morgondagen) ges emellertid uttrycket en mera djup betydelse, nämligen vikten av att redan idag förbereda inför morgondagen.

Inom internationellt fredsbyggande är tid och uppfattningen om tid en viktig faktor och en källa till friktion mellan utsatt lokalbefolkning i ett krisområde, och tillresande internationell personal. Vilken konfliktkontext som citatet ”You have the watches, we have the time” kommer ifrån är oklart, men det återspeglar tydligt ett förhållande där olika aktörer rör sig i olika kulturella tidszoner, och detta utifrån flera perspektiv.

Ett sådant perspektiv som inte alltid är särskilt uppenbart, är den mentala skillnaden mellan de individer som är präglade av ”fredstid” och de som präglats av ”konflikttid”. Deras olika syn på tillvaron påverkar gemensamma möten.

Men den mest påtagliga skillnaden mellan olika kulturella tidszoner finns förmodligen mellan projekttid och verklig tid. Med projekttid avses vad internationella organisationer har för kontraktstid för personal som sänds ut att arbeta i ett krisområde, och enskilda projekts finansiering och löptid. Med verklig tid avses det faktum att människor i konfliktutsatta områden faktiskt föds, lever och dör i en konfliktkontext med många gånger begränsade möjligheter att lämna den. I mötet mellan dessa två tidszoner har det visat sig att korta kontrakt och projekt lämnar flyktiga förbindelser och framgångar medan längre åtaganden skapar bestående relationer och resultat.

FBA är en relativt ung myndighet som inrättades 2002. Redan 2006 inleddes myndighetens formella samarbete med olika statliga och ickestatliga aktörer i Colombia. Samarbetet gällde i början främst avväpning, demobilisering och återanpassning av före detta kombattanter. FBA erbjöd utbildningar om ämnet men gav även expertråd till fredsprocesserna som då pågick i Colombia. När Colombias regering slöt ett fredsavtal med FARC-gerillan år 2016 hade FBA gett stöd till samtalen i tio år. FBA har sedan avtalet kom på plats fortsatt att stödja fredsarbetet i Colombia, och i takt med att colombianska aktörer har sett att FBA är en långsiktig partner för fred har vi fått möjlighet att expandera vårt engagemang i landet. Nu arbetar FBA även med kvinnor, fred och säkerhet, dialog och fredsmedling samt säkerhetssektorreform i Colombia.

Vid ett tal vid invigningen av den senaste FBA-kursen om avväpning, demobilisering och återanpassning av före detta kombattanter i Bogotá, nämnde Colombias vice försvarsminister doktor Diana Abaunza särskilt FBA:s roll som en värdefull långsiktig partner i landets fredsprocess. Det torde stå utom rimligt tvivel att den position som FBA numera åtnjuter i Colombia hade varit omöjlig att nå utan ett långsiktigt seriöst engagemang som inte har sviktat, oavsett om det skett framsteg eller bakslag i de pågående fredssamtalen.

Att vara i takt med tiden är nog så viktigt. Men förutom tid måste en bärande del i allt fred- och säkerhetsarbete vara hopp och engagemang; att trots mörker och motsättningar vilja fortsätta att sträva framåt. Eller för att använda en något modernare version av Horatius aforism, nämligen ett citat som tillskrivs Martin Luther: ”Även om jag visste att jorden skulle gå under i morgon, skulle jag plantera ett äppelträd idag”.