FBA och den jämställda freden

När du besöker FBA:s hemsida dyker texten ”Vi bygger fred” upp. Fred. Jag kan gissa att du instinktivt får en positiv känsla av enbart ordet. Trots den känslan använder vi ofta extra adjektiv, så som ”hållbar” eller ”inkluderande”, när vi talar om fred. Det lyfter frågan om vad vi egentligen menar med fred. I jämförelse med krig har vi svårare att sätta ord på det. Är det samma fred i Nordkorea som i Norge? Behovet av att sätta adjektiv framför fred kommer därför av att vi inte bara kan gå på vår positiva känsla. Även valet av adjektiv är intressant. Jag möter här ofta frågan om varför FBA ser behovet av att bidra till en mer ”jämställd” fred.

Vad betyder då fred? Och vad bidrar adjektivet jämställd med till FBA:s arbete? För att bena i det, låt oss titta närmare på två former av förståelser av fred – en som fokuserar på frånvaron av krigsvåld och en som betonar fredens innehåll.

Låt mig börja med att citera en oväntad källa från filmen Gladiator. Efter det inledande stora slaget i filmen frågar kejsaren general Maximus om det är fred nu. Maximus svarar: ”there is no-one left to fight”. I fredsforskningen skulle detta kallas för en form av negativ fred. Negativ fred är ett begrepp som beskriver en situation där organiserade aktörer upphört att använda dödligt våld för att uppnå sina politiska mål. I Maximus fall innebar det ju ödeläggelse av både områden och motståndare, men negativ fred kan även tillkomma efter förhandlingar om ett gemensamt nedläggande av vapen. Den här förståelsen av fred har bidragit till att ta forskningen framåt då den möjliggör jämförelser över tid och mellan olika fall. Det gör att vi kan lära oss mycket om gemensamma problem och trender. Men om man praktiskt arbetar med fredsbyggande säger det kanske mindre om vilken situation som faktiskt råder vid fred i ett land där man ska försöka bidra.

Hur hänger då negativ fred och jämställdhet ihop? Kvinnor och män har ofta haft olika roller under ett krig och de har påverkats av krigsvåld på olika sätt. Negativ fred kan därför delvis betyda olika saker för dem, då de kan ha olika behov av hjälp och olika möjligheter till aktörskap. Många feministiska forskare har varit tveksamma till att bara ha avsaknad av krigsvåld som utgångspunkt för förståelsen av fred. De menar att det finns många former av grovt våld mot kvinnor – så som sexuellt våld, våld i hemmet eller trafficking – som kan vara väldigt vanliga men som ändå inte beaktas inom denna förståelse av fred. Adjektivet ”jämställd” i arbetet för fred sätter fokus på att vi måste titta på hur de faktiska säkerhetsbehoven ser ut för hela befolkningen, så att vi kan försöka skapa en mer jämställd säkerhetssituation där resurser avsätts till att förbättra säkerheten för både män och kvinnor.

I den andra förståelsen av fred hävdas det att ett problem, som uppstår om fred enbart signalerar frånvaro av krigsvåld, är att det inte berättar något om eventuella orättvisor i ett samhälle. Många forskare vill därför istället ge fred ett mer kvalitativt innehåll, något som exemplifieras av idén bakom Global Peace Index. Fred innebär här respekt för mänskliga rättigheter och en rättvis fördelning av resurser. Ett samhälle utan diskriminering. Johan Galtung efterlyste en sådan positiv fred redan under 1960-talet. Många skulle hävda att en fred med mer kvalitativt innehåll också måste innebära en mer jämställd fred. Fördelningen av sociala, ekonomiska och politiska resurser mellan män och kvinnor är grundläggande i alla samhällen. En jämställd fred understryker behovet av att bidra till en mer rättvis fördelning av resurser och makt där både kvinnor och män ska ses som aktörer i fredsbyggandet. Det finns även viss forskning som indikerar att den formen av fred kan bli mer hållbar.

Behovet av att bygga en mer jämställd fred har börjat växa fram som en global norm, vilket inte minst tydliggjorts genom FN:s resolutioner om kvinnor, fred och säkerhet. Sveriges feministiska utrikespolitik är en viktig del av den utvecklingen. Att FBA sätter adjektivet ”jämställd” framför fred understryker att vi strävar efter att bidra till en situation där både kvinnors och mäns säkerhetsbehov, tillgång till resurser och möjlighet till deltagande är centrala delar. För att parafrasera Uppsala universitets ordspråk: ”Att tänka fred är stort, att tänka jämställd fred är större”.

Detta blogginlägg bygger på Louise Olssons kapitel ”Same Peace, Different Quality? The importance of Security Equality for Quality Peace” i Madhav Joshi och Peter Wallensteens bok ”Understanding Quality Peace” som kommer ut på Routledge under 2017.