I skuggan av Ukraina…

Vad som nu sker i Ukraina sätter avtryck inte bara i EU, USA och Ryssland, det påverkar också de pågående fredsförhandlingarna mellan israeler och palestinier.

Först var det premiärminister Netanyahus möte med president Obama den 3 mars som kom precis i kölvattnet av de första orosmolnen över Krim. Sedan ägde president Abbas möte med Obama rum den 17 mars, dagen efter folkomröstningen på Krim. Båda dessa viktiga möten hamnade därmed tyvärr i mediaskuggan av den storpolitiska konflikt som seglat upp mellan väst och öst.

I Jerusalem går vi nu alla i väntans tider på det Framework agreement som ska peka ut riktlinjerna för de fortsatta diskussionerna mellan parterna – samma Framework agreement jag skrev om för sex veckor sedan. Saker och ting tar tid här i Mellanöstern, det lär man sig ganska snabbt. Tålamod är en användbar dygd. Men tålamod i all ära, senast i slutet av april måste man ha enats om någon slags överenskommelse, för då löper den ursprungliga tidsfristen för förhandlingarna på nio månader ut.

På Kvartettkontoret råder full aktivitet. Vi arbetar vidare med implementeringen av det ekonomiska intiativ som syftar till att lyfta och transformera den palestinska ekonomin.

En viktig del av vårt arbete är främjande. Tillsammans med bland andra Madeleine Albright samarrangerade vi den 8-9 mars en konferens i Prag om möjligheterna för investeringar i de palestinska områdena, som samlade över 100 affärsmän, investerare, finansiärer, företrädare från den palestinska myndigheten och nyckelpersoner i den palestinska privata sektorn. Bland deltagarna fanns, förutom Tony Blair och Albright, ett antal multinationella företag, inklusive Microsoft, Coca-Cola, Goldman Sachs, Honeywell, Morgan Stanley, General Electric och Cisco, samt OPIC, den amerikanska regeringens institut för biståndsfinansiering.

Jag deltog i ett panelsamtal om att bygga billiga bostäder i Västbanken och Gaza, tillsammans med VD:n för Bank of Palestine (en av de tre storbankerna) och hjärnan bakom det största bostadsprojektet i Västbankens historia, Rawabi (mer om detta i nästa blogg!). Nu gäller det att följa upp de samtal som initierades i Prag och bidra till att konkreta palestinska investeringsprojekt tar fart.

Ett stort hinder för utökat palestinskt bostadsbyggande är bristen på landregistrering. Det här är något vi tar för givet i Sverige och i väst, men som utgör en central utmaning för ekonomisk utveckling i många delar av världen. Inte minst kvinnor hamnar ofta i kläm när de inte kan bevisa ägarskap över den mark de brukar. Drygt två tredjedelar av all mark på Västbanken saknar lagfarter. Utan lagfart inga bolån och ett begränsat utbud av mark för bostadsbyggande, vilket driver upp mark- och huspriser, vilket i sin tur framför allt drabbar låginkomstagare. Nyligen besökte jag ett projekt väster om Hebron som Världsbanken och Finland stöder, där man arbetar för att systematiskt registrera land – ett viktigt, hoppingivande och tidskrävande jobb.

Några dagar efter Pragkonferensen kom David Cameron till Jerusalem, höll tal i Knesset och träffade Abbas och Netanyahu. Vi på kvartettkontoret fick möjlighet att tillsammans med Tony Blair briefa den näringslivsdelegation som följde med Cameron om initiativet för den palestinska ekonomin. Läs mer om det här.

Avslutningsvis ett tips om en läsvärd bok, Ari Shavits My Promised Land (se recensionen i NY Times) som på ett förtjänstfullt sätt lyfter fram de olika beståndsdelarna i konflikten, med historiska nedslag under hela 1900-talet. Från de första årens spänningar men också fredlig samexistens, via kriget 1948 och bosättningsrörelsens begynnelse på 1970-talet, till dagens situation. Shavitt parkerar förvisso till vänster i den israeliska debatten, men kritiserar samtidigt fredsrörelsen och pläderar för tuffa tag mot Iran så han är ingalunda en onyanserad duva. Fler boktips följer framöver!